|
ÖSTRA SKOGSLANDET ALLMÄNT
Taylor, Colin
Nordöstra regionen. - 27 s.
= Sid.224-250 i: NORDAMERIKAS…, [1996].
LaFarge, Oliver
Folken som bodde i wigwamer. - 14 s.
= Sid. 52-65 i: LAFARGE, 1964.
Hassrick, Royal B.
Skogsindianerna. - 16 s.
= Sid. 32-47 i: HASSRICK, 1976.
Alvarsson, Jan-Åke
Nordöstra skogslandet. - 6 s.
=Sid. 86-91 i: AMERIKAS..., 1998.
Dorian, Edith
Wigwam och långhus : de östra skogsområdena. - 14 s.
= Sid. 14-27 i: DORIAN, 1962.
Hornborg, Eirik
Indianer : en folkstams kamp och undergång. - Stockholm : Natur och kultur, 1936. - 507
s. : ill.
Något om indianerna. - 5 s.
= Sid. 229-233 i : BREMER, 2B, 1982.
KONST
Fraser, Douglas
Nordöstområdet. - 2 s.
= Sid. 275-276 i: FRASER, 1963.
ARKEOLOGI -
FÖRHISTORIA
Baerries, David
Nordamerika under början av den postglaciala perioden : arkaiska kulturer i deet östra
skogsområdet. - 3 s.
= Sid. 375-377 i: ARKEOLOGI, 1981.
Griffin, James B.
Jordbrukande stammar i Nordamerika : tidiga jordbrukarsamhällen i öst : sena
jordbrukarsamhällen i öster. - 3 s.
= Sid. 375-377 i: ARKEOLOGI, 1981.
Thomas, David Hurst
Nordamerikas slätt- och skogsbönder. De första bönderna i östra Nordamerika. - 4
s.
= Sid. 72-75 i: BRA...4, 1994.
Duke, Philip
Cahokia : gammal stad i hjärtat av Amerika. - 2 s.
= Sid. 162-163 i: FÖRSVUNNA ,1997.
Harpur, James
Cahokia. - 8 s. : ill., karta.
= Sid. 112-119 i: HARPUR, 1996.
Michell, John
Amerikas heliga ormar. - 4 s.
= Sid. 67-70 i: KRAFTEN..., 1987.
Svenström, Yvonne
Mound-builders. - 13 s.
= Sid. 152-164 i: ATTACK..., 1978.
Westwood, Jennifer
Jordkullarna i nordamerika. - 6 s.
= Sid. 116-121 i: HISTORIENS..., 1988.
UPPTÄCKTSHISTORIA
Andersson, J.G.
De första vita i Nordamerika. - 28 s.
= Sid. 437-464 i: ANDERSSON, 1953.
1500-tal
Cabot, Verrazzano, Cartier
Dumrath, O.H.
En nordvästlig väg till Indien. - 21 s.
= Sid. 360-380 i: DUMRATH, 1923.
Nordväst! - 16 s.
= Sid. 451-466 i: De GEOGRAFISKA..., 1927.
Beckman, Leif
Sökandet efter en nordvästpassage. - 11 s.
= Sid. 640-651 i: BECKMAN, 1948.
Leithäuser, Joachim G.
[John och Sebastian Cabot]. - 4 s.
= Sid. 64-67 i: LEITHÄUSER, 1954.
= Sid. 65-69 i: LEITHÄUSER, 1965.
Leithäuser, Joachim G.
[Verrazano,Cartier: Hochelaga, Stadacona]. - 3 s.
= Sid. 192-194 i: LEITHÄUSER, 1954.
= Sid. 211 ff i: LEITHÄUSER, 1965.
”Havet i öster”. - 6 s.
= Sid. 82-87 i: NYA..., 1969.
Robbin, Irving
John Cabot följer i vikingarnas spår. - 4 s.
= Sid. 37-40 i: ROBBIN, 1971.
Inget om indianerna.
1524 Verrazano
En av de tidigaste europeiska sjöfararna som
utforskade nordamerikas östkust var italienaren Giovanni Da Verrazano (ca:1480-1527?). I
fransk tjänsts gjorde han en resa 1524 som sannolikt sträckte sig från Newfoundland
till North Carolina. Hans skildring av resan gavs ut av engelsmannen Rchard Hakluyt (ett
förläggarnamn som är starkt knutet till de flesta tidiga reseskildringarna från Nya
Världen), i ”Divers voyages Touching the Discoverie of America and the Islands
Adjacent”. 1582.
På svenska finns ett kort utdrag:
[Verrazano, Giovanni Da]
En florentinares resa till Nordamerika. - 15 s.
= Sid. 708-722 i: ALL..., 1944.
Ur Richard Hakluyt: Diverse voyages touching the discoverie of America and
the islands adjacent. 1582.
[Verrazno, Giovanni Da]
En italienares resa till Nordamerika år 1524. - 5 s.
Ur Verrazanii brev till Frans I. Ursprungligen publicerat av Hakluyt.
= Sid. 107-111 i: BJURLING, 1972.
1534
Canadas diamanter. - 6 s.
= Sid. 112-117 i: NYA VÄRLDEN..., 1969.
Cartier.
Dumrath, O.H.
Jaques Cartier. - 9 s.
= Sid. 372-380 i: DUMRATH, 1923.
1600-tal
Andersson, J.G.
Fransmännen i Nordamerika. - 20 s.
= Sid. 465-484 i: ANDERSSON, 1953.
Beckman, Leif
Fransmännen sätta sig fast i Canada. Jesuiterna och befästandet av det franska väldet.
- 17 s.
= Sid. 663-679 i: BECKMAN, 1948.
Champlains Nya Frankrike. - 8 s.
= Sid. 118-125 i: NYA VÄRLDEN..., 1969.
Leithäuser, Joachim G.
[Champlain]. - 3 s.
= Sid. 218-220 i: LEITHÄUSER, 1954.
Äv utg. 1965.
Samhaber, Ernst
[Nordens bävrar : Cartier, Champlain, LaSalle m fl]. - 36 s.
= Sid. 277-312 i: SAMHABER, 1964.
Dumrath, O.H.
Forskningsfärder och kolonisering i Nordamerika : Champlain i Canada. - 6 s.
= Sid. 487-492 i:DUMRATH, 1923.
Dumrath, O.H.
Plymouthkompaniet. Holländarna vid Hudson. Pennsylvanien. - 7 s.
= Sid. 507-513 i: DUMRATH, 1923.
Beckman, Leif
Engelsmännens första koloniseringsförsök. - 9 s.
= Sid. 3-12 i: BECKMAN, 1951.
Kort berättelse om Wäst Indien eller America,
som elliest kallas Nya Werlden. - Wijsningsborg : Kankel, 1675. - 44 s.
Den första tryckta skildringen av
Nordamerikas indianer på svenska
publicerad av Johan Kankel, boktryckare på Visingsö. Texten är en
starkt förkortad översättning av John Smiths "A Map of Virginia with a
Description of the Country". - 1612. Indianerna som beskrivs är
emellertid inte vares sig powhatanindianer eller delawrarer, utan Nya
Sveriges beskyddare, Susquehannockerna. Smiths ärende är att
vinna nya kolonister och Virginien lovordas vältaligt. Reminicenser av
lovorden finns i den svenska versionen. Boken sägs ha stimulerat till
en ny utvandringsvåg, även i Sverige, vilket är en missuppfattning.
Texten av intresse är sidorna 7-12 i:
Sandberg, Alvida
Från ”Mayflowers” dagar. - 11 s.
= Sid. 9-19 i: SANDBERG, 1931.
1700-tal
[Kalm. Pehr]
Pehr Kalm / Inledning av Göran Schildt. - 61 s.
= Sid. 11-72 i: RESENÄRER..., 1960.
HISTORIA
Steensgaard, Niels
Erövringen av Nordamerika. - 18 s.
= Sid. 194-211 i: BRA..., 1985.
Linderholm, Helmer
Blekansiktenas historia. - 8 s.
= Sid. 9-16 i: LINDERHOLM, 1983.
Linderholm, Helmer
En världsdel förlorad. - 13 s.
= Sid. 123-135 i: LINDERHOLM, 1983.
Holmberg, Åke
Kolonialamerika modell Nord : den indianska faktorn. - 6 s.
= Sid. 315-320 i: HOLMBERG, 1987.
Äv uppl. - 1983.
Dumrath, O.H.
Plymouthkompaniet. Holländarna vid Hudson. Pennsylvanien. - 7 s.
= Sid. 507-513 i: DUMRATH, 1923.
Ehrnrooth, N.G.
Markisen av Montcalm och kampen om Kanada. - 38 s.
= Sid. 88-125 i: EHRNROOTH, 1949.
Heargreaves, Reginald
Quebec 1759. - 15 s.
= Sid. 53-67 i: HEARGREAVES, 1973.
Heargreaves, Reginald
Saratoga 1777. - 14 .
= Sid. 68-81 i: HEARGREAVES, 1973.
Townson, W.D.
Nordamerika. - 2 s.
= Sid. 40-41 i: TOWNSON, 1982.
Kort kolonialhistoria. Ytterst lite om indianerna.
Om fångenskap bland, eller frivillig flykt till
indianerna.
Eriksson, Tommy
Flykten till det vilda. - 3 s.
= Sid. 18-20 i: ERIKSSON, 1985.
Pälshandeln
Bäverjakt för filthattar. - 2 s.
= Sid. 204-205 i: SÅ..., 1994.
Algonkiner.
Mission.
Se även Atlantkusten : Leni lenape och Nya
Sverige
Edwards, Jonathan
Indianmissionären David Brainerds lefverne, beskrifvet hufvudsakligen efte hans dagbok /
svensk bearbetning efter det engelska originalet. - Stockholm : Stockholms Missionsförening [Stockholm : Elde], 1862. - 216
s.
Loskiel, Georg Heinrich 1748-1814
Georg Hinrich Loskiels Historiske beskrifning, öfwer evangeliska brödernes
miszions-arbete ibland indianerne uti norra America. Utgifwen i Barby 1789 /
Öfwersättning [!]. - Stockholm : tryckt hos Joh, Christ. Holmberg, 1792. - [22], 228 s.,
s. 209-872.
Frakturstil.
Lundahl, J.E.
David Zeisberger, den röde mannens vän. - (Svenska Missionsförbundet
söndags-skolebibliotek Serie 1, Biografier ; 4)
KOLLA Page 2 utgåvor här finns mer
BIOGRAFIER MED ANKNYTNING
TILL INDIANERNAS HISTORIA
Robert Rogers
Nelsson,
Bertil
Rogers Rangers : kampen om Nordamerika 1755-1783. - Lund : Historiska media, 2003. - 385 s. : ill.
Ett trevligt kompilat av Francis Parkmans historiska böcker och Pehr
Kalms reseberättelser från indiankrigens 1700-tal.
George Washington
Rivoire, Mario
Washington : hans liv och verk / till svenska av Ingrid och Tryggve Emond. - Malmö :
Allhem, 1968. - 75 s. : ill.
Orig:s titel: Washington. 1966.
Kritiska anmärkningar om George Washingtons och
hans verksamhet som landjobbare finns i:
Linderholm, Helmer
George Washington och indianerna. - 12 s.
= Sid. 23-34 i: STRIDEN…, 1975.
Linderholm, Helmer
George Washington - landjobbaren. - 14 s.
= Sid. 145-148 i: LINDERHOLM, 1983.
Ngt reviderad essä. Jfr ovan.
Åberg, Alf
Svenskarnas möte med George Washington. - 9 s.
= Sid. 201-209 i: ATT UPPLEVA…, 1996.
Benjamin Franklin
Benjamin Franklin, känd amerikansk statsman,
visade stort intresse för indianerna. Bl a översatte han en artikel av Per Kalm om
irokesindianerna vid Niagara och av honom själv finns på svenska: ”Iakttagelser
rörande vildarna i Nordamerika” (se Irokeserna), samt självbiografin:
Franklin, Benjamin
Benjamin Franklins endskildta lefwerne, upsatt af honom sjelf och stäldt til
hans son. Hwartil äro bifogade åtskillige händelser och omdömen, som angå
denne store man / Öfwersättning. - Stockholm : Tryckt hos Anders Jac.
Nordström, 1792. - 218 s.
Franklins biografi har getts ut i sverige
alltifrån 1792 och i olika
editioner. Ett par av dessa anges nedan.
Franklin, Benjamin
Benjamin Franklins sjelfbiografi och brefvexling / Ånyo utgifne af Eduard
Laboulaye ; Öfversättning af Herman Hörner. - Stockholm : Bonnier, 1868. -
228 s.
Orig:s titel: Autobiography. 1817.
S. 136-163 Ang Braddocks nederlag och Gnadenhütten.
Franklin, Benjamin
Självbiografi / översättning av Kjell Ekström. - Stockholm : Forum, 1964. - 287
s.
Orig:s titel: Autobiography. 1817.
Självbiografin ger en bakgrundsbild till händelserna kring det
amerikanska frihetskriget.
Mycket om indianerna finns inte i
texten.
Arvidson, Stellan
Benjamin Franklin : ett universalgeni. - Stockholm : Natur och kultur,
1943. - 235 s. : ill.
Ngt om Braddocks nederlag s 92 ff.
Edström, Mauritz
Blixtens betvingare : romantiserad berättelse om Benjamin Franklin (1706-1790). -
Stockholm : Harrier, 1946. - 218 s. - (Bragd och hjältedåd ; 41)
Om indianerna särskilt kap. ”Det är oro i den röde mannens land” = Sid. 128-144.
Sandberg, Alvida
Benjamin Franklin : en levnadsteckning / med många illustrationer. - Stockholm : Svensk
läraretidning, 1931. - 281 s. : ill. - (Ungdomens bibliotek ; XVI)
Om indianerna spec. 128-134.
Franklin, Benjamin
D:r Franklins beskrifning om de willda i Norra America. - 8 s.
= Sid. 328-335 i: JOURNALISTEN..., 1790.
Franklin, Benjamin
Iakttagelser rörande vildarna i Nordamerika. - 9 s.
= Sid. 53-61 i: KLASSISK…, 1960.
Originalet en essä från 1783. Sannolikt är det irokeser han skriver om.
LaFayette
Lafayette, Marie Joseph Paul
Yves Roch Gilbert Motier
General Lafayette's
amerikanska historia, företrädd af några korta meddelanden rörande
generalens lefnad / af M. Regnault-Warin ; Öfversättning. - Skara : Peter
Hedenius, 1833. - 276 s.
Orig:s titel: Mémoires pour servir a la vie du general La Fayette, et a
l'histoire de l'assemblée constituante. 1824.
Notiser om indianerna bl a sid . 110 ff + 179-187
Woodward, W.E.
[LaFayette upptagen i Oneida-stammen. Välkomnad av en ”vit” indian]. - 8
rader.
= Sid. 151 i: WOODWARD, 1939.
SPORT, IDROTT OCH
LEK
Bollspelet Lacrosse
Carlsson, Rune
Lacrosse. - 4 s.
= Sp. 1165-1172 i: NORDISK..., 1941.
Lacrosse. - 4 s.
= Sid. 436-439 i: ALLHEMS..., 1949.
Regler till den moderna sporten Lacrosse som den
spelas i dag:
Lacrosse. - 3 s.
= Sid. 178-180 i: IPC, 1975.
Lacrosse. -
= Sid. i: DN:s...
EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN
Kalm, Pehr
Huru Socker göres uti Norra America af åtskilliga slags trän. - Stockholm : Kungliga
Vetenskapsakademien, 1751. - Ca 200 s ?. - (Kungliga Vetenskaps-akademiens
handlingar)
SOCIALA FRÅGOR
Alkohol
Linderholm, Helmer
Eldvattnet - de vitas gåva. - 8 s.
= Sid. 59-66 i: INDIANSK..., 1979.
= Sid. 191-197 i: LINDERHOLM, 1983.
[Ngt reviderad essä]
Kvinnofrågan.
Linderholm, Helmer
Indiankvinnornas frihet. - 10 s.
= Sid. 70-79 i: LINDERHOLM, 1983.
Svenström, Yvonne
Kvinnans ställning hos USA:s indianer. - 7 s.
= Sid. 77-83 i: STRIDEN..., 1975.
TEKNIK : MATERIELL KULTUR
Av trä och näver
Mortensen, Preben
Indianernas kanoter....Kanotens historia... - 9 s.
= Sid. [7]-15 i: MORTENSEN, 1978.
Macfie, Harry
Hur indianerna gjorde sina näverkanoter. - 2 s.
= Sid. 87-88 i: MACFIE:Lägereldar..., 1944.
Äv utg. 1936. 1948. 1954.
Jfr UNDERHILL,1957 sid. 74.
Åskådliga fotografier av
tillverkningsprocessen finns i:
Spectre, Peter H.
[Näverkanoten]. - 5 s.
= Sid. 30-34 i: SPECTRE, 1991.
Kalm, Pehr
Americanska näfverbåtar / beskrefna under Pehr Kalms inseende för magisterkransens
erhållande utgifne och till allmänt ompröfvande öfverlämnade af Anders Chydenius. -
Åbo : Merckell, 1753. - 6 s.
Ny utg. - Stockholm : Rediviva, 1971.
- 6 s. - (Suecia rediviva ; 21)
Faks.
Macfie, Harry
Toboggan, den canadensiska snösläden. - 2 s.
= Sid. 89-90 i: MACFIE, 1944.
Äv utg. 1936.1948.1954.
Shemie, Bonnie
Hus av bark och näver / text/bild: Bonnie Shemie ; svensk text: Ulf Svedberg. - Stockholm
: Carlsen/if, 1991. - 24 s. : ill.
Orig:s titel: Houses of bark. 1990.
Litt sid 2.
Jfr även UNDERHILL, 1957. Sid. 78,
81, 99.
ÖVRIGA NOTISER
Hoxie, Frederick E.
De osynliga stammarna i öster. - 1 s.: ill.
= Sid. 73 : i Bra böckers encyklopedi..., 10. - 1996.
Om de ofta inte erkända spillrorna av östkustens folk, croataner,
lumbee, wampanoag.
Müller, Christian Adam
Om europeernas besittningar uti de andra verldsdelarna : en handbok till befrämjande af
närmare kännedom deraf / öfversatt af S.E. Albom. - Stockholm : Lindh, 1807. - 288
s.
S. 167. : Landet [Hudsom Bay-trakten] är
obetydligt befolkadt, men det oaktadt träffas flera folkstammar. I det inre landet
uppehålla sig bergsboer, vid Hudsons-baj åtskilliga Indiska stammar och vid
nordöstra kusten de såkallade Eskimaux.
S. 174. : [Ang. Canada] De infödda eller
vildarna bestå af flera stammar, t.ex. Algonkins vid Huron-sjön och Outawais
m.fl.
Arfwedson, C[arl] D[avid]
Beklagansvärda indianer. Ang. King Philip. Indianer. Great Kenhava. Logan. [m m]. - 11
s.
= Sid. 22-24, 174-176, 409-410, 433-435 i: ARFWEDSON, 1835.
Straessle, Franz
En Indian-mördare. - 5 s.
= Sid. 28-32 i: LÄNDER..., 1856.
[Ludvig Wezel]
ÖSTRA SKOGSLANDET :
ATLANTKUSTEN : NEW ENGLAND
Allmänt
New Englands
indianer : särskilda grupper
Abenaki
Mikmak
Mohikan, Pequot och Narragansett
Wampanoager
Massachusetts-indianer
Atlantkustens indianer : Allmänt
Underhill, Ruth
De är borta : algonkinerna vid Atlantkusten. - 12 s.
= Sid. 72-93 i: UNDERHILL, 1957.
1620.
New Englands kust hade
utforskats av såväl John Smith som Champlain, men först med den puritanska
bosättningen i Plymouthkolonin får europeerna permanent fotfäste där. Länge hade dock
torskfiskare hållit till i trakterna utanför kusten, och epidemiska sjukdomar härjade
svårt i området.
NEW ENGLANDS INDIANER : SÄRSKILDA GRUPPER
Abenaki
Abenakierna är ett folk som spelat
en betydande roll i New Englands och kolonialkrigens historia. De figurerar precis som
shawneeindianerna flitigt i pojkböcker och romaner, men besynnerligt lite är skrivet om
dem i svensk facklitteratur. En kort kronologi kan vara försvarlig.
1604
Champlain möter abenakis vid
Penobscotflodens mynning.
1613
Jesuitprästerna Baird och Massé
försöker anlägga en missionsstation bland abenakis på Mount Desert Island
"Saint-Saveur" (Maine). Den förstörs av kaparen Samuel Argall på uppdrag av
virginiakolonins guvernör. Kort efteråt bygger Claude LaTour pälshandelsposteringen
Fort Pentagoet vid Penobscotfloden.
1643
Jesuitpatern Gabriel Druilettes börjar
missionsarbete bland abenakis. Även capuchinerna bedriver mission bland dem. Kring
dessa tidiga kontakter med abenakis finns att läsa:
Linderholm, Helmer
Akadiens blodiga land. - 8 s.
= Sid. 25-32 i: LINDERHOLM, 1983.
Maddokavando.
Linderholm, Helmer
Missionens Montreal. - 14 s.
= Sid. 33-46 i: LINDERHOLM, 1983.
Kring 1670
Accepterade abenakis den franske baronen de
Saint-Castin's ledarskap. Under denne blir de alltmer fientliga till New Englands
kolonister.
Linderholm, Helmer
Indianbaronen. - 11 s.
= Sid. 47-57 i: LINDERHOLM, 1983.
1675
Attackerar New Engländarna ett stort band abenakis, dödar många och många tas till
fånga. Återstoden av detta band placeras i missionsbyarna Sillery,
Saint-Francois-de-Sales (Sault-de-la-Chaudiere), vid Cahaudierefloden,
Saint-Francois-du-lac (St.Francis) vid St. Francisfloden och i Bécancour.
1689-1697 Kung Williams krig
Abenakierna i missionsbyarna och de
i Maine stöder fransmännen.
1700
Abenakierna i Sillery och
Sault-de-la-Chaudiere flyttas till St.Francis.
1702-1713 Drottning Annes
krig
Abenakierna stöder
fransmännen.
1724
Abenakierna i Maine decimeras
ytter-ligare när New Englandmilis utför en straffexpedition under vilken den viktigaste
missionsstationen Norridgewock bränns, och missionären Sebastien Rasles dödas.
Abenakierna drar sig undan. en del till Louisburg och resten till St. Francis och
Becancour.
1756-1763 Sjuårskriget
Abenakis slåss åter på fransk
sida. De brittiska kolonisterna hatar bittert St. Francisindianerna som de kallar dem.
1759
Major Robert Rogers anfaller och bränner
St.Francis som svar på abenakis raider mot de engelska kolonierna. Byn återuppbyggs och
abenakis från Louisburg förenar sig med sina stamfränder.
Nelsson,
Bertil
Rogers Rangers : kampen om Nordamerika 1755-1783. - Lund : Historiska media, 2003. - 385 s. : ill.
Ett trevligt kompilat av Francis Parkmans historiska böcker och Pehr
Kalms reseberättelser från indiankrigens 1700-tal.
Lexberg, Bert
Major Robert Rogers : en amerikansk 1700-talsgestalt. - 13 s.
= Sid. 36-48 i: SPÅR..., 1965.
St.Francis och Becancour har
förblivit indiansamhällen även om det finns få abenakis i Becancour nuförtiden. 1962
fanns 541 abenakis i St.Francis och bara 39 i Becancour.
Sagor från Abenaki:
Bruchac, Joseph
Vindörnen : [Abenaki-indianernas berättelser om Gluskabi] / berättad av Joseph Bruchac
; illustrerad av Kahionhes ; till svenska av Stefan Mählqvist. - Danmark :
Mundelstrup : CDR, 1986. - 78 s. : ill.
Orig:s titel: The Wind Eagle.1985.
Miqmak
Hornborg, Alf
Att få tala som en hövding : Om framväxten av en ny självbild hos mikmak. - 26
s.
= Sid. 157-183 i: DEN OBRUTNA...,1995.
Historia och nutid.
Hornborg, Alf
Miljökamp hos Mi'kmaq. - 9 s.
= Sid. 30-38 i: ATT KRÄVA..., 1997.
Hornborg, Anne Christine
Djävuldyrkare, trollkarl eller schman : det europeiska mötet med buoin hos
kanadensiska miqmakindianer. - 21 s.
= Sid. 159-179 i: SCHAMANER, 2000.
Hornborg, Anne Christine
Handel och mission hos kanadensiska mi'kmaqindianer under 1600-talet. - 25 s.
= 218-232 i: Svensk religionshistorisk årsskrift //1998 ; 7)
Hornborg, Alf
The Mi'kmaq of Nova Scotia : environmentalism, ethnicity and sacred
places.
- 38 s.
=Sid. 135-172 i: VOICES..., 1998.
Hornborg,
Anne-Christine 1954-
A landscape of left-overs : changing conceptions of place and environment among
Mi'kmaq indians of Eastern Canada / Anne-Christine Hornborg. - Lund : Almqvist
& Wiksell, 2001.-331 s.
- (Lund studies in history of religions ; 14)
Diss. Lund
Mohikan, Pequot och Narragansett
1636-1637
Trängda av de vita i Connecticut utbryter det
första stora indianupproret i New England, "kriget mot Pequoterna". Ledda av
Sassacus gick pequoterna mot sin totala undergång.
Englund, Erik "Uncas"
Uncas, Sassacus och Miantonomoh. - 36 s.
= Sid. 7-42 i: ENGLUND, 1969/70.
Hornborg, Eirik
Puritanerna erövra New England. - 10 s.
= Sid. 91-100 i: HORNBORG, 1936.
Stingl, Miloslav
Sassacus' skalp. - 5 s.
= Sid. 21-25 i: STINGL, 1979.
Norbeck, O.
Den siste mohikanen lever än. - 13 s.
= Sid. 131-143 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Norbeck, O.
En hälsning från "De sista mohikanerna". - 18 s.
= Sid. 111-128 I: De RÖDA..., 1964.
Mohikaner och Stockbridges i historia och nutid.
Sahlberg, Bertil
Uncas ca 1606 - ca 1682. - 3 s.
= Sid. 109-111 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 197-199 i. INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 257-259 i: NYA..., 1990.
Wampanoager
1675-1676
De vita kolonisternas ökande antal och
godtyckliga behandling av indianerna resulterar i ett uppror som ödelägger stora delar
av New England. Wampanoagerna under sin ledare King Philip lyckades sånär i sin
desperata motståndskamp, men efter 1776 är även de, som folk räknat, endast en
obetydlig spillra.
Hagberg, Viktor
King Philip - Wampanoagernas siste hövding. - 38 s.
= Sid. 24-61 i: RÖD..., 1963.
Englund, Erik "Uncas"
Kung Philip - Wampanoagernas Metacom. - 35.
= Sid. 43-77 i: ENGLUND, 1969/70.
Hornborg, Eirik
Puritanerna erövra New England. - 10 s.
= Sid. 91-100 i: HORNBORG, 1936.
Sigsgaard, Jens
Kung Filips krig. - 3 s.
= Sid. 52-54 i: SIGSGAARD, 1948.
Stingl, Miloslav
Skallerormens tecken. - 6 s.
= Sid. 26-31 i: STINGL, 1979.
Arfwedson, C.D.
[Ang King Philip]. - 3 s.
= Sid. 174-176 i: ARFWEDSON, 1835.
Wärenstam, Eric
Mayflower och pilgrimerna. - Stockholm : Filadelfia, 1957. - 232 s. : ill.
Sahlberg, Bertil
King Philip ca 1639-1676. - 2 s.
= Sid. 59-60 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 101-102 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 137-138i: NYA..., 1990.
Sandberg, Alvida
Från "Mayflowers" dagar. - 11 s.
= Sid. 9-19 i: SANDBERG, 1931.
Sigsgaard, Jens
Mayflower. - 7 s.
= Sid. 32-38 i: SIGSGAARD, 1948.
Philbrick, Nathaniel
[Notis om wampanoager som valfångare].
En typisk fångstbåtsbesättnng bestod av fem wampanoagroddare och en
enda vit nantucketbo vid styråran....I början av 1700-talet hade de engelska
nantucketborna upprättat ett skuldservitutsystem som försåg dem med stadig
tillgång till wampanoagarbetskraft. Utan de infödda invånarna, som var fler
än nantuckets vita befolkning långt in på 1720-talet, skulle ön aldrig ha
blivit en framgångsrik valfångshamn
[s.21]. - 5 s.
= Sid.s.21,23,28,84,190 i: PHILBRICK, 2000.
En nutida andlig ledare bland Wampanoagerna är
Manitonquat, Medicine Story vars bok delvis bygger på legendartat material och sagor
bland Wampanoagerna:
Medicine Story
Återvänd till ursprunget : en överlevnadshandbok för urinvånare och naturmänniskor /
av Manitonquat (Medicine Story) ; [svensk översättning: Mats Guve]. -
Borlänge : Björnen, 1993. - 240 s : ill.
Orig:s titel: Return to creation.
Massachusetts-indianer
Gilbreth, Frank B. jr
Snälla indianer och döda. - 21.
= Sid. 15-35 i: GILBRETH, 1957.
Natick.
Två 1600-talsmissionärer bland
Massachusettsindianerna har satt spår i den svenska missionslitteraturen. Roger williams
(ca: 1603-83) var en fritänkare inom den anglikanska puritanismen. Kom till Amerika 1631.
Grundade Rhode Island kolonin 1636. Missionerade bland indianerna i trakten, bland vilka
han levde bl a för att lära deras språk, vilket 1643 resulterade i "A Key into the
language of America", vilket samtidigt som det är en ordbok, är en tidig
beskrivning av indianerna i området, bl a Massachusetts-indianerna.
Butterworth, Hezekiah
Roger Williams och Västerns indianer / översättning från engelskan av John Wahlborg. -
Stockholm : B.-M., 1922. - 229 s.
John Eliot (1604-90) anglikansk missionär.
Kom till Boston 1631. Som den förste att predika på indianernas eget språk blev han
kallad "Aposteln bland indianerna". 1651 grundade han den första av 14
byar med "bedjande indianer", som skall ha rymt 1.100 omvända. Byarna
förstördes emellertid till stor del under Kung Philips krig. Eliot översatte bibeln
till Massachusetts-indianska 1661-1663, och katekesen 1654.
Vormbaum, Reinhold
Evangelisk missionshistoria uti lefnadsteckningar / öfversättning från andra tyska
upplagan. - Stockholm : Fosterlands-stiftelsen.
H 1. - John Eliot, apostel bland
Nordamerikas indianer. - 1862. - 96 s.
H.LL.
Norra Amerika : första kapitlet : de röda indianerna - John Eliot. - 10 s.
= Sid. 22-31 i: H.LL, 1874.
Bielby, M.R.
Svartrockshövdingen. - 26 s.
= Sid. 32-57 i: SVARTROCKSHÖVDINGEN, 1958.
Ekman, E.J.
Nordamerika. - 43 s.= Sid. 416-457 i: ILLUSTRERAD..., 1891.
ÖSTRA SKOGSLANDET: CENTRALA ATLANTKUSTEN :
LENI LENAPE [Delawarer].
Först, lättillgängliga texter om
Lenapeindianerna [Delawarer], relevanta uppsatser om de irokestalande (se d o) Susquehannockerna, som kanske i än högre grad än Lenaperna var betydelsefulla för den
svenska kolonin i Delaware, Nya Sverige.
Litteraturen om den svenska kolonin Nya Sverige:
Se nedan
Linderholm, Helmer
Nya Sveriges historia : vårt stora indianäventyr. - Stockholm : Tiden, 1976. - 184 s. :
ill.
Ny utg. - 1986.
Linderholm, Helmer
Indianerna som var svenskar. - 18 s.
= Sid. 62-79 i: RÖD..., 1963.
Linderholm, Helmer
Susquehannockerna - Nya Sveriges beskyddare. - 18 s.
= Sid. 48-65 i: INDIANKLUBBENS..., 1962.
Widén, Albin
Delawaresvenskar och indianer. - 14 s.
= Sid. 34-47 i: INDIANKLUBBENS..., 1962.
Jacobsson, Nils
Svenskar och indianer : studier i svenskarnas insats i den tidigare protestantiska
missionens historia. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1922. - 348 s. : ill.
Övriga texter om indianerna:
Loskiel, Georg Heinrich 1748-1814
Georg Hinrich Loskiels Historiske beskrifning, öfwer evangeliska brödernes
miszions-arbete ibland indianerne uti norra America. Utgifwen i Barby 1789 /
Öfwersättning [!]. - Stockholm : tryckt hos Joh, Christ. Holmberg, 1792. - [22],
228 s., s. 209-872.
Frakturstil.
Jacobsson, Nils
Svenska öden vid Delaware 1638-1831 / med förord av Isak Collijn. - Stockholm :
Diakonistyrelsen, 1938. - 320 s. : ill.
Åberg, Alf
Printz och indianerna. - 6s.
= Sid. 67-72 i: ÅBERG, 1987.
Åberg, Alf
Per Lindeström om indianerna. - 8 s.
= Sid. 142-149 i: ÅBERG, 1987.
Åberg, Alf
Indianerna vid floden.I indianernas spår. - 14 s.
= Sid. 117-126 + 156-159 i: ÅBERG, 2000.
Jacobowsky, C. Vilh.
Bland indianer, kväkare och yankees : den svenska kolonien i Amerika. - 37 s. : ill.
= Sid. 50 - 86 i: JACOBOWSKY, 1930.
Tigerström, Harald
Mötet med indianerna. - 2 s.
= Sid. 35-36 i: TIGERSTRÖM, 1988.
Ward, Christopher
Om urskogen och stenåldersmänniskor. - 18 s.
= Sid. 47-64 i: WARD, 1938.
Fur, Gunlög
De äro barbarorum barbarissimi : svenskars möte med indianer och samer på 1600-talet. -
18 s.
= Sid [289]-306 i: MAKT & VARDAG, 1993.
Fur, Gunlög
Könsgränser och kulturgränser. - 36 s.
= Sid. 157-192 i: MAKALÖSA..., 2002.
Om genus hos samer och Leni lenape. Kvinnobyar.
Fur, Gunlög
Kampen om orden : indianer, muntlig historia och det skriftliga källmaterialet. - 12 s.
= Sid. 195 - 206 i: HEMBYGDEN & VÄRLDEN, 2002.
Linderholm, Helmer
Kvinnoindianerna kämpar. - 7 s.
= Sid. 94-110 i: De RÖDA..., 1964.
Delwarerna under 1700-talet.
Bl a Braddocks nederlag.
Jansson, Lars-Erik
Några dalkarlar och deras möte med indianerna / av Lars-Erik Jansson och Lars Ryding. -
22 s.
= Sid. 59-80 i: INDIANSK..., 1982.
Nya Sverige och tiden
därefter.
Johnson, Amandus
[Indianerna]. - 9 s.
= Sid. 65-77 i: JOHNSON, 1923.
Widén, Albin
Med indianer som grannar. - 26 s.
= Sid. 75-100 i: WIDÉN, 1972.
Widén, Albin
Hur svenskar och indianer förstod varandra. - 9 s.
= Sid. 159-166 i: STRIDSYXA..., 1968.
Delaware, Chippewa.
Kjellberg, Erik
Händelser bland lenape och ojibwa i Kanada. - 20 s.
= Sid. 250-269 i: INDIANSK..., 1979.
Lenape och ojibwa,
1900-tal.
Norbeck, Olle
Möte med Delawarer i Oklahoma. - 23 s.
= Sid. 96-118 i: FLAMMANDE..., 1966.
Delawarer 1900-tal.
Norbeck, Olof
Delawareindianer besöker Sverige. - 21 s.
= Sid. 168-188 i: STRIDSYXA..., 1968.
Norbeck, Olle
Samspråk med Delwarer. - 28 s.
= Sid. 174-201 i: SPÅR..., 1965.
Delawarer i historia och
nutid.
Ljungdahl, Axel
En Delaware-profet 1762. - 2 s.
= Sid. 54-55 i: LJUNGDAHL, 1969.
Baehrendtz, Nils Erik
Nybyggarnas indianska grannar. - 14 s.
= Sid. 103-116 i: RUHNBRO, 1988.
= Sid. 175-195 i: STUDIER..., 1991.
Grimberg, Carl
Svenskar och indianer. - 24 s.
= Sid. 237-260 i: GRIMBERG, 1960/Äv äldre
utg.
Sandel, Andreas
Om [...hedningarna som här finns i stor myckenhet...]. - 3 s.
= Sid. 81-83 i: SANDEL, 1988.
Widén, Albin
Om gudsbegreppet hos Lenape.
= ETHNOS, 1937.
Indianföremålen på Skokloster, och andra
Brunius, Staffan
En tomahawk från Nya Sverige. En oavslutad historia om tre antropomorfa
klubbor. - 4 s.
= Sid. 18-21 i: MED..., 2002.
Indianföremålen på Skokloster och Etnografiska museet.
Losman, Arne
Skokloster - Europe and the World in a Swedish Castle. - 18 s. : ill.
= Sid. 84-101 i:
The Age of New Sweden. - Stockholm : Livrustkammaren, 1988. - 131 s. : ill.
Bilder: sid 90. Medallion bearing symbolic image of the continent of
America. Skokloster./ Photo: Sören Hallgren. Gips i tak]
sid.
98 Indian club. From wrangel's armoury. Skokloster/ Photo:
Samuel Uhrdin. Sid.
99: Indian wolf's head. From Wrangel's armoury.
Skokloster. / Photo: Samuel Uhrdin.
I en
uppsats om Skokloster
säger den anonyme författaren...s.114 "Rustkammaren, förmodligen den största och fullständigaste i
Sverige, är indeld i den Wrangelska och den Braheska, hvardera upptagande tre
rum. Den Wrangelska innehåller....koger, pilar, ibland hvilka flera Indianska, ... modeller till åtskilliga krigsmachiner, en Indiansk kanot, käppar
runstafvar m m". Se:
Skokloster. - 16 s. : ill [s. 100]
= Sid. [100]-116 i:
Svea : Folk-kalender för 1850 / Med bidrag af Onkel Adam, Mellin samt
flere författare. - Stockholm :
Bonnier, 1849. - 186 s. : ill.
Linné, Sigvald
Från Nya Sverige. - 5 s : ill.
= Sid.297-[301] i: PRIMITIV..., 1947.
Ngt om Stridsklubbor från Delaware nu på Skokloster, och om tomahawker från 1700-talet, .Rydén, S.
Discovery in the Skokloster collection of a 17-century Indian head dress from Delaware.
-
Se: ETHNOS // 1963.
Kylsberg, Bengt
Den konstfulla tekniken. - 27 s. : ill.
= Sid. 227-253 i: SKOKLOSTERS SLOTT, 2004.
Uppsatsen som berör de olika vapen- och föremålssamlingarna på Skokloster och hur de förvärvats, innefattar en notis om indianföremålen från Nordamerika (s. 242, bild s 243). En notis finns också till Johan Ekeblads brev som beskriver hur man 1654 med
anledning av drottning Kristinas abdikation och Karl X:s trontillträde höll en "karusell" där ett "lag" var utklädda till indianer. (Se Johan Ekeblads bref / utgivna af N. Sjöberg. - Vol 1: Från Kristinas och Cromwells hof. Stockholm, 1911. -
451 s : ill.)
Mer om föremål från Nya Sverige?
Larsson Haglund, Ingrid
Per Brahe den yngres Visingsborg : Slott, kök och trädgårdar i grevens tid. -
Visingsö : Intergarden / Ateljé Lovisa, 2004. - 168 s. : ill.
Man kan undra varför så lite, eller egentligen ingenting i indianföremålsväg
finns kvar efter Johan Printz. Kanske gav han bort en del till Per Brahe.
Visingsborgs grevskapskrönika från 1600-talet upplyser om att på slottet fanns "åtskillige
rustkamrar, en del av kostbare och förarbetade gevär och tyg samt inländske
antikviteter, en del av åtskillige utländske mycket antikiske saker samt eljest
allehanda gevär". (s. 107). I rustkammaren förvarades också en del etnografiska
förmål, fornfynd och kuriosa. .. ett bäverskinn, ett västindiskt sängtäcke
av fjädrar jämte andre västindiske saker som inte närmare beskrivs... En
indianisk hammare, en indianisk fisk och tre indianiske korgar kom kanhända
liksom de ovannämnda västindiske sakerna från Delaware, Sveriges koloni i
Nordamerika, och hade kanske skänkts av Johan Printz...
säger författaren insiktsfullt! (sid 109)
DEN SVENSKA KOLONIN NYA
SVERIGE I DELAWARE OCH INDIANERNA.
Litteraturvägledningar
Moderna texter
Nya Sverigelitteraturens kronologi ;
källor och äldre kommentarlitteratur
Indiankatekesen
Missionslitteratur med anknytning till
området
Övrig
kommentarlitteratur
Notiser
Litteraturvägledningar: 
Brunius, Staffan
Svenskar och indianer i Nya Sverige - något om relevanta historiska källor och äldre
etnografiska samlingar. - 10 s.
= sid. 243-252 i: AMERIKAS..., 1998.
Jacobowsky,
C[arl] Vilh[elm]
Litteraturen om Nya Sverige. - 27 s.
= Sid. 272-298 i: YMER // 1937:4.
En fullständig dokumentsamling i
tryck, om Nya Sverige (och indianerna)
saknas på svenska. Ett värdefullt bidrag är emellertid Jacobowskys
resonerande bibliografi kring det då kända arkivmaterial som rör
Nya
Sveriges historia och indianerna, likväl om de tryckta källorna samt
handskrifterna. Några svåråtkomliga dokument finns helt eller delvis
avtryckta
i själva uppsatsen.
Jacobsson, Nils
Svenskar och indianer : studier i svenskarnas insats i den tidigare protestantiska
missionens historia. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1922. - 348 s. : ill.
En genomgång av vad källorna
berättar om Nya Sveriges indianer.
Viktiga partier ur Jesper Svedbergs opublicerade ”Suecia Nova seu
America Illuminata”, finns refererade eller avtryckta, liksom andra
svåråtkomliga dokument.
Jacobsson, Nils
Källor och litteratur. - 4 s.
= Sid. 189-194 i: JACOBSSON, 1938.
Kompletterar Jacobsson, 1922 och
Jacobowsky.
Åberg, Alf
Litteraturhänvisningar. - 6 s.
= Sid. 189-194 i: ÅBERG, 1987.
Redovisar en del nyare
litteratur, men ger också en kort vägledning till
en del tididgare obeaktat arkivmaterial.
Tarkiainen, Kari, 1938-
New Sweden in documents, 1638-29.3-1988 : [exhibition in the Swedish National Archives] /
[Kari
Tarkiainen] ; [translated by Inga Offerberg and Carol Adamson]. - Stockholm : Riksarkivet
: Allmänna förl., 1988. - 16 s. : ill.
Medarbetare:Riksarkivet. Skriften redovisar var arkivmaterialet kring kolonin Nya Sverige finns, samt vad
som finns tillgängligt på mikrofiche hos SVAR.
Moderna texter
Ahnlund, Nils
Nya Sverige : de historiska huvuddragen. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1938. - 61
s.
Andersson, Ingvar
Svenskarna vid Delaware. - 5 s. : ill. (+2 s)
= Sid. 60-64 (+ sid 162-163) i: SVENSKA FOLKET...4..., 1939.
Blees, Jakob
Svenska kolonien vid Delaware 1638-1655. - Stockholm : Hedberg, 1937. - 233 s. :
ill.
Innehåller bl a tre av Nya
Sverigeguvernörernas ämbetsberättelser i
referat.
Printz andra 20/6 1644, Printz tredje 20/2 1647 och Risings daterad
14/6
1655.
Det började vid Delaware : om svenska
hembygder i Amerika / Redaktör: Gunilla Lindberg. - Stockholm : Riksförbundet för
hembygdsvård, 1986. - 168 s. : ill. - (Bygd och natur ; 1986)
Englund, Peter
[Nya Sverige]. - 25 s.
= Sid. 163-166 + 496-504 +552-563 i: ENGLUND, 1993.
Nya Sverige i sitt
europeiskt-historiska sammanhang.
Jacobowsky, Carl Vilhelm
Svenskar i främmande land under gångna tider. - Göteborg : Västra Sverige, 1930. - 230
s. : ill.
Johnson, Amandus
Den första svenska kolonien i Amerika / till svenska av Axel Palmgren. - Stockholm :
Geber, 1923. - 208 s.
Linderholm, Helmer
Svedjebönder i Det Nya Sverige. - 7 s.
= Sid. 58-64 i: LINDERHOLM, 1974.
Lindqvist, Hans
Svenska missionsinitiativ och missionärsattityder vid Delaware (Nya Sverige) 1638-1831. - Uppsala : Svenska institutet för missionsforskning, 1992. - 174 s. - (Missio [Uppsala] ; 3)
Teol. lic avh.
Med kapitlen "Attityder till indianer"
Mattsson, Algot
Nya Sverige - drömmen om ett imperium. - Göteborg : Tre böcker, 1987. - 178 s. :
ill.
Norberg, Otto
Svenska kyrkans mission vid Delaware i Nord-Amerika ( i f.d. kolonien Nya Sverige). -
Stockholm : Carlson, 1893. - 232 s. : ill.
Utgåva i mikroficheformat : SVAR nr S
1759
Norman, Hans, 1936-
Svenskars möte med indianer vid Delaware : handel, misstro och rädsla. - 26 s.
= Sid. 129-154 i : MIGRATION..., 1999.
Norman, Hans
Nya Sveriges sista blomstring. - 16 s.
=Sid. 29-43 i: HISTORIELÄRARNAS...// 1993?.
Sid 39-40 Om
relationerna till indianerna. sid. 4041:
Minquasindianernas stora landöverlåtelse.
Olin, K.G.
Våra första amerikafarare : historien om finlandssvenskarna i Nya Sverige. -
Jakobstad : Olimex, 1988. - 144 s. : ill.
Pehrson, Gerda
Nya Sverige / illustrationer av Maria Höglund. - Stockholm : Liber, 1966. - 45 s. : ill.
- (Orientering ; 13)
Ruhnbro, Rune
Det Nya Sverige i landet Amerika : ett stormaktsäventyr 1638-1655 / under redaktion av
Rune Ruhnbro. - Höganäs : Wiken, 1988. - 168 s. : ill.
Wallström, Tord
Svenska upptäckare. - Höganäs : Bra böcker, 1983. - 294 s. : ill.
Ward, Christopher
Svenskarna vid Delaware / översättning från engelskan av Ingvar Andersson. - Stockholm
: Norstedt, 1938. - 276 s.
Orig:s titel: New Sweden on the Delaware.
Widén, Albin
Svenskar som erövrat Amerika. - Stockholm : Nordisk rotogravyr, 1937. - 185 s. :
ill.
Åberg, Alf
Folket i Nya Sverige : vår koloni vid Delawarefloden 1638-1655. - Stockholm : Natur och
kultur, 1987. - 197 s. : ill.
Notiser
Viksten, Albert
Guds eget land (Gods own country). - Stockholm : Bonnier, 1938. - 217 s.
En resa i 1930-talets
svenskamerika. Inledningen är ett välskrivet
kåseri kring 1600-talets Nya Sverige byggt på Amandus Johnsons
forskning, inkluderande
ett antal kommentarer kring indianerna. - 80
s. = Sid. 9-88.
Kolonien Nya Sverige ; Tidiga
kulturförbindelser mellan Sverige och Amerika. - . - 30 s + 26 s.
= Sid. 13-42 + 43-68 i: VÅR…, 1952.
Scander, Ralph
Äventyret Nya Sverige. - 10 s.
= Sid. 10-19 i: SCANDER, 1980.
Loit, Alexander
Sveriges kolonilotter. -
= Sid. 376-395 [382] i: Den DOLDA..., 1984.
Harper, Robert W.
När Sverige skulle bli en världsmakt / Översättning Lennart Lundberg. - 16 s.
= Sid. 26-41 i: DET BÖRJADE..., 1986.
Nya Sveriges historia. Ngt om
indianerna.
Rydén, Josef
Big Belly på Printz Hall. - 17 s.
= Sid. 59-75 i: DET BÖRJADE..., 1986.
Spec. avsnittet:“Handel med
indianerna“ sid. 69-71.
NYA SVERIGELITTERATURENS KRONOLOGI,
KÄLLOR OCH ÄLDRE KOMMENTARLITTERATUR.
Uppställningen vill spegla hur
intresset för Nya Sverige-kolonin och indianerna sett ut, men också försöka redovisa
vad som egentligen finns av källor och kommentarlitteratur. En smula allmän kronologi
för området smyger också in inledningsvis.
1609
Engelsmannen Henry Hudson, i tjänst
hos holländarna, möter indianer vid floden som fått bära hans namn (upptäckt av
Verrazzano 1524). Seglar Hudsonfloden upp till nuv. Albany under sökandet efter
nordvästpassagen.
1621
Holländarna grundar kolonin Nya
Nederland i Hudsondalen.
1624
Kung Gustav II Adolf undetecknar fullmakt för Vilhelm Usselinx att grunda ett svenskt General-handels compagnie til Asien, Africa, America och Magellanica.
Fullmacht for Wellam Vssling, at inrätta ett General. handels Compagnie til Asien, Africa, America och Magellanica. Datum Stockholm den 21 Decembr. 1624.
Ingår i: Samling utaf Kongl. bref, stadgar och förordningar angående
Sweriges rikes commerce, politie och oeconomie uti gemen, ifrån åhr
1523 in til närvarande tid / giord af And. Anton von Stiernman 1747-75,
bd 1 s. 910-911
1626
Peter Minuit köper ön Manhattan
av canarseeindianerna för 60 gulden (150 kr eller 24 dollars värde) och grundar en
holländsk koloni i området. Samma år bildas det svenska Söderhavskompaniet, ett handelskompani med syfte att
utsträcka svensk handel ”åt Asiam, Africam, Americam och Magellanicam”
Sweriges
rijkes general handels compagnies contract, dirigerat til Asiam, Africam, Americam och Magellanicam, sampt thesz conditioner och wilkåhr. Vppå H. K. M. wår allernådigste konungs och herres nådigha behagh, och vthgiffne privilegiers innehåld, aff trycket vthgången och publiceret. -
Stockholm, åhr 1625. - 1625. -
[16] s., [1] ins. ; 4:o.
Insatsbladets ingress: Effter det H. K. M. för godt anseedt och tillåtet, at vthi
detta konungarijke Swerige ett General Comagnij skal vprättas ...
Ingår i: Samling utaf Kongl. bref, stadgar och förordningar angående
Sweriges rikes commerce, politie och oeconomie uti gemen, ifrån åhr
1523 in til närvarande tid / giord af And. Anton von Stiernman 1747-75,
bd 1 s. 911-921
Enligt Jacobowsky (1937 s. 273) bl a ett parti som omnämner
indianerna som hedningar: de (indianerna) leva "vthi
wedherstyggeligit Hedniskt Affguderij och all ogudachtigheet".
Usselinx, Willem - omrking 1647
Vthförligh förklaring öfwer handels contractet angåendes thet södre compagniet vthi konungarijket i Swerighe. Stält igenom Wilhelm Wsselinx. Och nu aff thet nederländske språket vthsatt på swenska, aff Erico Schrodero. - Tryckt i
Stockholm, aff Ignatio Meurer, åhr 1626. - 1626.
Holl. ed.: Octroy ofte Privilegie, soo by den ... Heer Gustaeff AdoIph ... aen de nieuw opgerichte Zuyder Compagnie inaet Koningrijck Sweden, onlangs genedigst gegeven ende verleend is ... door Willem Vsselinex. Inaes
Graven-Hage: by Aert Meuris, 1627. 4:o.
1638
Peter Minuit, nu i tjänst hos
Svenska Söderhavskompaniet, köper land av indianerna i Delawareviken och grundlägger
den svenska kolonin i Amerika, Nya Sverige. 1642 -1643 Nya expeditioner till
Nya Sverige.
1639
Jonas Jonasson Brunck från Komstad i Norra Ljunga Socken i Småland (utanför
Sävsjö) emigrerar till den holländska kolonin New Amsterdam och köper mark av
indianerna. Landet låg öster om det som i dag är norra delen av Manhattan och
egendomen blev upphovet till stadsdelen Bronx i nuvarande New York.
Nilsson, Elna
Jonas Brunck : Komstad, Småland, Sverige : The Bronx, New York, america / [text:
Elna Nilsson och Malin Gumaelius]. - Sävsjö : Sävsjö kommun, [2008]. - 21 s. :
ill.
Young, George Vaughan Chichester
The founder of the Bronx / G.V.C. Young. - Isle of Man, 1981. - 19 s.
1643
Anländer så guvernören Johan Printz
tillsammans med prästen Johan Campanius Holm. Den senare stannar i landet till
1648.
En del brev och andra dokument från
själva kolonialtiden finns avtryckta helt eller delvis i sentida
litteraturen, se JACOBOWSKY 1930 och 1937, JACOBSSON,1922, BLEES, 1937, ODHNER o
a.
T ex:
Papegaia, Jahan
Jahan Papegaias brev till Per Brahe d.y. [från resan till Nya Sverige 1642]. - 2 s.
= Sid. 53-54 i: JACOBOWSKY, 1930.
Printz, Johan
En del brev bl a av Johan Printz (t ex det från 1 [12] / 4 - 1643) ”Efter att ha
genomfarit landet” finns avtryckta hos Jacobowsky, som också anger var de finns
publicerade helt eller delvis hos Odhner och Jacobsson,1922.
= JACOBOWSKY, 1930.
Här beskrivs till stor del
Printz upplevelser av indianerna och hotet från
dem, som aktualiserats genom de resningar som drabbat de
holländska och engelska kolonierna
i området.
1653
Johan Printz återvänder till Sverige. Ny guvernör i Nya Sverigekolonin blir Johan
Rising. Tillsammans med honom anländer fortifikationsingenjören Pehr Lindeström.
1653 Johan Paulinius avskedsbrev till Rising. Ett intressant brev i den
meningen att det visar den för sin tid ovanligt humana inställning till indianerna som kännetecknade hemlandssvenskarna…:
"de (indianerna) äro ju i besittning av samma förnuft, som ingiver oss mildare och
upphöjda känslor…”
Brevet finns publicerat som:
Green, Erik
Ett bidrag till Nya-Sverigeminnet : Johan Paulinius’ avskedsbrev till Johan Rising
1653 / översatt från latinska originalet med inledning av Erik Green. - 7 s.
= Sid. 393-399 i: LYCHNOS, 1938.
Originalet:
Paulinius, Jahan (adlad Olivekrantz)
Nobillissimo et spectatae virtutis viro Johanni Claudii Risingh Inclyto
Commerciorum Collegio à Secretis, cum in Sveciam Noviorbis abiret,
sic Epistola valedicebat, Ipsi Semper amore ac officijs addlictissimus
Jahan Paulinius. - Upsaliae 20 Decembr. - Anno 1653. -
8 s.
Titeln i svensk översättning:
Brev med välgångsönskningar till högförnäme dygdädle
Johannes
Claudii Risingh, sekreterare i vittberömda kommerskollegium vid
hans avresa till
Sverige i Nya Världen från hans tillgivne vän Jahan
Paulinius. - Uppsala den 20
december 1653.
1655 Nya Sverigekolonin förloras till holländarna.
1656
Hemma i Sverige fullbordar Johannes Campanius Holm sin
”Indiankatekes”, d v s frågorna och svaren i Martin Luthers lilla katekes
översatt till lenapeindianska. Den kom emellertid inte att publiceras förrän efter hans
död 1696.
1664
Engelsmännen övertar området från Holland.
1675
Den första boken som berör Nordamerikas indianer trycks på svenska.
Johan Kankel, boktryckare på Visingsö publicerar
en starkt förkortad översättning av John Smiths "A Map of Virginia with a
Description of the Country". - 1612. Indianerna som beskrivs är emellertid inte
powhatanindianerna utan Nya Sveriges beskyddare, Susquehannockerna. Smiths ärende
är att vinna nya kolonister och Virginien lovordas vältaligt. Reminicenser av lovorden
finns i den svenska versionen. Boken sägs ha stimulerat till en ny utvandringsvåg, även
i Sverige, vilket måhända är en missuppfattning.
Texten är sidorna 7-12 i:
Kort berättelse om Wäst
Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden / [översättning: Johan Kankel]. -
Wijsingsborg : Kankel, 1675. - 42 s.
1681
William Penn erhåller landet kring Delaware, anländer till Amerika 1682.Om Penn se
nedan.
1683
avlider Johannes Campanius Holm
1691 Lindeströms handskrift
1691 överlämnar den tidigare fortifikationsingenjören Per Lindeström ett handskrivet
manuskript om sina upplevelser i kolonin Nya Sverige åren 1653-1656, till prins Carl
(XII). Det är Geographiae Americae eller Indiae Occidentals Beskrijffningh. Tryckt i sin
helhet har detta ur indianhistorisk synpunkt viktiga arbete aldrig plublicerats på
svenska. Förvisso utnyttjades manuskriptet av Holm, 1702 och av andra, men för en svensk
allmänhet kom texten att bli tillgänglig först 1923, då den med vissa avsnitt hårt
beskurna, samt genom en utgåva 1962 där merparten av texten finns återgiven. Kapitlen
9-28 skildrar utförligt Leni Lenaperna (Renappierna) samt något de Vita och Svarta
Minkesserna (Susquehannockerna). Detta är huvudkällan till kunskaperna om Nya Sveriges
indianer. Framställningen bygger sannolikt mest på egna iakttagelser, men den gode
Lindeström har utan tvekan tagit hjälp av annan information, t ex Risings dagböcker och
holländska skrifter. Minnet är kort, och Lindeström lär ha förlorat sina egna
anteckningar under återresan. En holländsk text som kan ha funnits i Sverige vid den
här tiden är holländaren Arnoldus Montanus "De Nieuwe en Onbekende Weereld : of
beschryving van America en 'tZuid-land"- 1671.. Det verkar som om Lindeström
kopierat och adapterat dedikationen fullständigt, och även en del av stilen, t ex
uppräkningarna av djuren som finns i landet. Det var ju på modet att ge ut
kompilat av reseberättelser, och en version av John Smiths text som finns i Kankeltrycket
"Kort berättelse om Wäst Indien", se ovan, finns även hos
Montanus.
Originalet:
Lindheström, Pedher
Geographia Americae eller Indiae Occidentalis’ beskrijffningh. - Handskrift
Riksarkivet. - 1691. - 249 s. : ill.
Lindeström, Per
Per Lindeströms res till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift
Geographia Americae eller Indiae occidentalis beskrijffningh / med 27 illustrationer och 3
kartor ; utgiven av Nils Jacobsson. - Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1923. - 200
s.
Lindeström, Per
Resa till Nya Sverige / redigerad av Alf Åberg. - Stockholm : Natur och kultur, 1962. -
172 s. : ill. - (Levande litteratur)
Risingh, Johan
Handskriften
Dokumentet finns på Svenska riksarkivet, Handel och sjöfart vol 194.
1693 De kvarvarande svenskarna i den gamla kolonins område begär svenska präster
och böcker från hemlandet.
1696
Den svenske ärkebiskopen gör delawaresvenskarna till viljesoch sänder tre präster
till den forna kolonin. Deras namn är Andreas Rudman, Erik Björck och Jonas Aurén.
Med sig har de den först nu tryckta indiankatekesen som Johan Campanius Holm
fullbordat redan 1656. Av den första upplagan på omkring 600 exemplar, skickades 400
till Amerika. Mindre än 20 exemplar lär finnas i behåll i Sverige och USA idag.
Indiankatekesen
[Luther, Martin]
Lutheri Catechismus / öfwersatt på American-Virginiske språket [av Johan Campanius]. -
Stockholm : Burchardi, MDCXCVI [1696]. - 160 s.
Innehåller Luthers katekes på lenapespråket + ”Vocabularium
barbaro-virgineorum” = Ordlista på lenapespråket med svensk
översättning + ordlista på
”Munquesiske språket”
= Susquehannockspråket. Ordlistorna finns också tryckta i HOLM,
1702. En faksimilutgåva på 3000 ex publicerades till Nya
Sverige-jubileet 1938. Även den utgåvan
räknas idag som en raritet.
[Luther, Martin]
Martin Luther’s Little Catechism translated into Algonquian indian / by Johannes
Campanius ; with some notes by Isak Collijn. - Stockholm : Bonnier, 1937. - 160 s. - (New
Sweden tercentenary publications)
Faks. of the printed edition Stockholm 1696.
Holmér, Nils G.
John Campanius’ lutheran catechism in the Delaware language. - Uppsala :
Lundequistska bokhandeln, 1946. - 34 s. - (Essays and studies on American language and literature ; 3)
The American institute in the University of Upsala.
Collijn, Isak
Den svensk-indianska katekesen. - 7 s.
= Sid. 259-263 i: ORD OCH BILD // 1937.
Värdet av katekesen och ordlistan har
ifrågasatts, bl a anför man att indianerna i området inte förstod språket i dem.
Acrelius anmärker (sid 423) att utgivaren av indiankatekesen troligen av misstag skrivit
r, som inte finns i indianernas språk, i stället för l.
Den lenapeindianska som svenskarna använde tycks emellertid ha varit ett
förenklat handelsspråk (delaware jargon) vilket kan förklara problemet. Till
saken hör vidare att de algonkinindianska språken karaktäriseras av sina r- och
l-dialekter, varför den tillsynes egendomliga detaljen också skulle kunna
förklaras med att andra delawareindianska grupper befolkade grannskapet under Acrelius
tid. Notabelt är ju i sammanhanget att Lindeström som en av få kallar lenaperna
”renappier”. Ytterligare anmärkningsvärt är att en grupp indianer som
räknar sig som powhatanättlingar i dag nått erkännande under namnet : The Powhatan
Renape nation, och bebor Rankokus Indian Reservation, New Jersey. Traditionellt
brukar av delawaregruppen Unalachtigo räknas som r-dialekt (den grupp som
antas befolkat delawaredalen på Lindeströms tid, ev tillsammans med andra
grupper), och Nanticokes.
1702 Holm, Thomas Campanius
Sonsonen till Johannes Campanius, Thomas Campanius Holm publicerar en skrift baserad
på farfaderns anteckningar , Lindeströms och Risings manuskript samt utländsk
reselitteratur om Nya Sverige.
I den meningen att boken innehåller element direkt från Johannes
Campanius, kan vi väl räkna den som en källskrift i brist på mycket bättre. Bl
a innehåller den ju ordlistan från ”Indiankatekesen”. Se ovan.
Holm, Thomas Campanius
Kort Beskrifning om provincien Nya Sverige uti America, som nu förtiden af the Engelske
kallas Pensylvania / af lärde och trowärdige Mäns skrifter och berättelser ihopaletad
och sammanskrefwen samt med åthskillige Figurer utsirad af Thomas Campanius Holm. -
Stockholm : Förfat, 1702. - 190 s. : ill.
Holm, Thomas Campanius
Kort beskrivning om provinsen Nya Sverige uti Amerika. - Stockholm : Rediviva, 1988. -
[332] s. : ill. - (Suecia rediviva ; 12)
Faksimilutgåva av originalet, samt med texten i moderniserad
version.
1712 Prästen Andreas
Hesselius anländer till Amerika. Återvänder 1724.
Hesselius var präst i det Nya
Sverige 1712- 1724. Med på resan till Amerika var brodern Gustav Hesselius, som med tiden
blev berömd bildkonstnär i Amerika, och målade de få realistiska porträtt av
Delawareindianer som 1700-talet känner.
1725
Trycks och publiceras Hesselius
första anteckningar från amerikatiden, där han något berör indianerna.
Hesselius, Andreas
Kort Berettelse om Then Swenska Kyrkios närwarande Tilstånd i America Samt
oförgripeliga tankar om thess widare förkofring : . - Norrköping : , 1725. - 23
s.
En rapport från hans tid i Delaware och en redovisning för kung,
drottning och Råd ( Fredrik I och Ulrika Eleonora) om kyrkans
tillstånd i
Delaware, samt en vädjan om stöd till indianmission.
Hesselius dagbok från Nya Sverigetiden
är förmodligen mer intressant,
den finns endast i en kopia från 1751 och trycktes först hos Jacobsson,
1938:
Hesselius, Andreas
Mag:r Andreae Hesselii probstens i Gagnef anmärckningar, öfwer några besynnerliga
occurencer, som honom bemött under hans resa till America, under hans wistande thär och
under hans hemresa til Sverige, ifrån åhr 1711, till åhr 1724 inclusive / afskrefne
åhr 1751. - [Handskrift]
= Sid. 105-134 i JACOBSSON, 1938:2.
Jacobsson, Nils
Andreas Hesseli anmärkningar om Amerika 1711-1724 : ett Delawareminne. - Uppsala :
Almqvist & Wiksell, 1938[2A] . - 51 s. : ill.
Särtryck ur Svenska Linnésällskapets årsskrift ; 21. - 1938.
Fur, Gunlög
Konsten att se. - 11 s.
= Sid. [83]-84 i: HISTORISKA..., 1997.
Om bröderna Andreas Hesselius, präst och Gustav Hesselius,
konstnär,
och deras möte med indianer i Nordamerika i början av 1700-talet.
1727
Biskop Jesper Svedberg publicerar ”America Illuminata”
I stil med de franska Jesuiternas
”Relationer” som är viktiga dokument om jesuitmissionen i Canada och om
indianerna där, samlade Jesper Svedberg, som ansåg sig om biskop för svenskarna som
levde kvar i Delaware, brev från prästerna han sänt dit över. Tyvärr finns det bästa
materialet i en opublicerad handskrift, men ett urval kom till trycket.
Handskriften:
Swedberg, Jesper
Svecia Nova seu America illuminata. Thet är Nyja Swerige eller America af Gud then
Alrahögste med Evangelii lius nådeligen upplyst / Beskrifwen och utgifwen af Thess och
Skara stifts Biskop D. Jesper Swedberg åhr 1727.
Handskriften i 3 ex. Det ursprungliga originalet 315 s. Kungliga
Biblioteket, Stockholm : A 1021, avskrift i Uppsala universitets
bibliotek H
382.
1731 Eric Tobias Björck
publicerar en doktorsavhandling om Nya Sverige.
Eric Tobias Björck publicear en
doktorsavhandling om kolonin Nya Sverige. Två avhandlingar om Nya Sverige föregick denna
av prosten Eric Björcks son. Dessa två tidigare berör dock inte indianerna.
Författaren här återger vad han hört sin fader och andra amerikapräster berätta. Bl
a talas om en bild av ”Manetto indianorum”, en eldsprutande drake, som funnits
inristad på en svensk-amerikansk nybyggares dörr. Vidare beskrivs indianernas
tatueringar, gravskick, offerceremonier och danser.
Ett brev från pastor Jonas Aurén om hans rea till indianbyn Canistoga (en
susquehannockby) finns också avtryckt. Vad som rör indianerna finns refererat hos
Jacobsson, 1922 sid. 249-253. [Brevet sid. 251-253] och Edsman, 1991.
Björck, Eric Tobias
De plantatione ecclesiae svecanae in America. - Uppsala, 1731.
Diss.
Titeln i översättning: Om den svenska kyrkans uppkomst i Amerika.
Vad som berättats om Jonas Auréns besök i
indianbyn Canistoga och de följande samtalen med indianerna om religiösa ting finns
återgivet både i Svedbergs handskrift ”Seu nova…” och i Eric Tobias
Björcks avhandling. Båda dokumenten är mycket svåråtkomliga, men en hel del av
innehållet finns kritiskt återgivet i:
Edsman, Carl-Martin
En religionsdialog år 1700 från mötet mellan svenskar och indianer. - 21 s.
= Sid. 175-195 i: STUDIER..., 1991.
Man måste bara tillägga, att hela resonemanget om
Susquehannockernas religion är tvivelaktigt. Likaså att den hos Björck,
och återgiven hos
Edsman, avbildade ”Manettto” på den svenske
handelsmannens dörr skulle ha
något med Susquehannockerna att
göra. De gamla texterna är mest andrahandskällor och kan inte skilja
Lenape och Susquehannocker åt. Manetto är ju det
urtypiskt
algonkinska Manito, ett begrepp för både kraft, makt och med tillägget
Gitche för högguden. Det är snarast Lenapeföreställnigar som
återges.
En sammanfattning av texten ovan utan notapparat och bibliografi är:
Edsman, Carl-Martin
"Naturlig teologi" bland indianer och hos Linné : Svenskar och
indianer i Nya Sverige. - 9 s.
= Sid. 189-197 i: EDSMAN, 1995.
1732 Jesper Svedbergs
förkortade version av ”Svecia Nova…” kallad ”America
Illuminata” publiceras. I den versionen saknas det mesta av det som rör
indianerna.
Svedberg, Jesper
America illuminata / skrifwen och utgifwen af thes Biskop, Doct. Jesper Svedberg. - Skara
: Moeller, 1732. - 162 s.
Modern utgåva:
Svedberg, Jesper
America illuminata / skriven och utgiven av desss biskop är 1732 ; med en inledning
av Robert Murray om biskopen som vägrade att glömma svenskarna på andra sidan havet. -
Stockholm : Proprius, 1985. - 173 s : ill. - (Skrifter utgivna av samfundet Pro Fide et
Christianismo ; 9)
Innehåller t ex brev från Eric Björck, Sandel,
Björck, Eric
Eric Björcks berättelse 1714. - 7 s.
= Sid. 66-72 i SVEDBERG, 1985.
Äv 1727.
Sandel, Andreas
Brev till Jesper Svedberg. - 1714. - 4 s.
= Sid. 95-98 i: SVEDBERG, 1985.
Äv. 1727.
1748 Linnélärjungen Per Kalm besöker kolonins gamla område.
1753 publiceras böckerna om Kalms stora resa i Nordamerika där han bl a beskriver indianerna
och landet skring Delaware.
Kalm, Pehr
En resa till Norra America på Kongl. swenska Wetenskaps Academiens befallning och publici
kostnad förrättad. - Stockholm : Lars Salvi.
D 1. - 1753.
D 2. - 1756.
D 3. - 1761.
D 4. - trycktes aldrig. Låg klar 1777 och förlorades vid brand i Åbo
1827.
Kalm, Pehr
Resa till Norra Amerika / Ånyo utgifven af Fredrik Elfving & George Schaumann ; med
inledning af Georg Schaumann. - Helsingfors : Litteratursällskapet.
1. - 1904. - 400 s. - (Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet
i
Finland ; 66)
Webbedition Archive.org
2. - 1910. - 390 s. -
(Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet i
Finland ; 93) Webbedition
Archive.org
3. - 1915. 428 s. -
(Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet i
Finland ; 120)
Webbedition Archive.org
[4]. - Tilläggsband. 1929. - (Skrifter / utgivna af Svenska
Litteratursällskapet i Finland ; 210)
Speciellt i
del II sid. 168 ff om indianerna.
Numer är även hans resejournal publicerad:
Kalm, Pehr
Resejournal över resan till norra Amerika. - Helsingfors : Svenska litteratursällskapet
i Finland.
D 1. - / utgiven av Martti Kerkkonen.
- 1966. - 382 s. - ill. -
(Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ;
419)
D 2. - / utgiven av Martti Kerkkonen.
John E. Roos - 1970. - 466 s. - ill. -
(Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ;
436)
D 3. - / utgiven av John E. Roos.
Harry Kogerus. - 1985. - 424 s. - ill. -
(Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ;
525)
D 4. - / utgiven av John
E. Roos. Harry Kogerus. - 1988. - 332 s. - ill. -
(Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ;
550)
1753 Anders Chydenius avlägger examen i Åbo under
Per Kalms handledning. Disserationen är väl mer Kalms än Chydenius verk, såsom
tydligen var brukligt. Ämnet för avhandlingen är indianernas barkkanoter och den
eventuella nyttan av att införa dessa i Finland. [Näverkanoter är egentligen inte
typiska för så sydliga folk som Lenaperna, men avhandlingen redovisas här
likväl.]
Kalm, Pehr
Americanska näfverbåtar / beskrefna under Pehr Kalms inseende för magisterkransens
erhållande utgifne och till allmänt ompröfvande öfverlämnade af Anders Chydenius. -
Åbo : Merckell, 1753. - 6 s.
Ny utg. - Stockholm : Rediviva, 1971.
- 6 s. - (Suecia rediviva ; 21)
Faks.
Annat som Kalm skrev vid hemskomsten:
Kalm, Pehr
Tankar om nyttan, som kunnat tillfalla vårt kjära fädernesland af des nybygge i
America, fordom Nya Sverige kalladt. - Pres. P.Kalm. Resp. D.A.Backman. - Åbo, 1754.
Diss.
Kalm, Pehr
Beskrifning
Huru Socker göres uti Norra America af åtskilliga slags trän / af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga
Vetenskapsakademien, 1751. - 17 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens
handlingar ; 1751)
Vol 12 Sid. 143-159.
Kalm, Pehr
Beskrifning På hvad sätt dricka göres i Norra America af et slags Gran / af
Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1751. - 7 s. -(
Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1751)
Vol 12 Sid. 190-196.
Kalm, Pehr
Beskrifning om Mays, Huru den planteras och skötes i Norra America, samt om
denna Sädes-artens mångfaldiga nytta / af Pehr Kalm. Stockholm : Kungliga
Vetenskapsakademien, 1751. - 14 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens
handlingar ; 1751)
Vol. 12 Sid. 305-318.
uppsatsen fortsättes med:
Kalm, Pehr
Beskrifning om Mays, Huru den planteras och skötes i Norra America, samt om
denna sädes-artens mångfaldiga nytta / af Pehr Kalm. Stockholm : Kungliga
Vetenskapsakademien, 1752. - 20 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens
handlingar ; 1752)
Vol. 13 Sid. 24-43
Kalm, Pehr
Norra Americanska Färge-örter. - Åbo. - 1763. - 8 s.
Diss. resp. E. Hallberg.
Behandlar kort indianernas användande av färg ; deras
klädedräkt, kroppsmålning, tatuering och hur de framställer växtfäger.
Kalm, Pehr
Berättelse om Skaller-Ormen, samt de läkemedel, som i Norra America brukas
emot dess stygn / Af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga vetenskapsakademien,
1752. - 12 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1752)
Vol 13 Sid. 308-319.
Kalm, Pehr
Beskrifning på de vilda dufvor, som somliga år i så otrolig stor myckenhet
komma til de södra engelska nybyggen i Norra America / Af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga vetenskapsakademien,
1759. - 21 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1759)
Vol 20 Sid. 275-295.
Om Kalms resor:
Beijbom, Ulf
När Linnélärjungen Pehr Kalm återupptäckte Nya Sverige. -
21 s. : ill.
= Sid.
236 - 256 i: LINNÉ, 2006.
Sörlin, Sverker
Examinera Kamelhöet i öknarna : Fyra kontinenter - och ett heligt land. - 9 s. : ill : karta.
= Sid. 58-66 i: SÖRLIN, 2004.
En notis om Kalms resande och forskande i Nordamerika:
Svanberg, Ingvar
Indianernas öde. - 3 .s.
= Sid. 80-82 i: LINNEANER, 2006
1759 Acrelius stora bok om de svenska församlingarnas historia i Amerika. Boken innehåller en
hel del av värde om indianerna.
Acrelius, Israel
Beskrifning om de swenska församlingars forna och närwarande tilstånd uti det så
kallade Nya Sverige sedan Nya Nederland, men nuförtiden Pensylvanien, samt nästliggande
orter wid älfven De la Ware, Wäst-Yersey och New-Castle county uti Norra America /
utgifwen af Israel Acrelius. - Stockholm : Harberg & Hesselberg, 1759. - 533 s.
Den
siste svenske prästen i Delaware, vars dagbok gavs ut långt senare. Den
innehåller föga om indianerna:
Collin, Nils, 1746-1831
Dagbok från New Jersey 1770-86 / Nils Collin ; med en inledning av Robert Murray om den siste
enske prästen i Nya Sverige. - Stockholm : Proprius, 1988. - 160 s. : ill. - (Skrifter
/ utgivna av Samfundet Pro fide et christianismo ; 11)
1825
En doktorsavhandling i ämnet Nya Sverige
En doktorsavhandling i ämnet Nya Sverige
publiceras. Bygger på manuskript och brev skrivna av Acrelius, Campanius, Rising,
Björck, Rudman och Collin.
Arfwedson, C[arl] D[avid]
De colonia Nova Svecia in Americam borealem deducta historiola. - Upsaliae, 1825. - 34
s. + karta.
Diss. praeses Erico Gust. Geijer.
Texten på latin, men
notapparat och appendix på svenska. Ytterst lite
om indianerna.
Arfwedson betitlas grosshandlare, och hans amerikaintresse kom
senare att visas med boken ”Förenta staterna och Canada åren 1832,
1833 och 1834”
1844
Ett franskt häfte om Nya Sverigekolonin översätts.
Ternaux-Compans, H.
Underrättelse om den fordna svenska kolonien i Norra Amerika kallad Nya Sverige /
översättning från franskan, med anmärkningar och tillägg af öfversättaren. -
Stockholm : Ecksteinska boktryckeriet, 1844. - 40 s.
1875 En kortare artikel i kalendern SVEA
Nisbeth, Hugo
De första svenskarna i den nya verlden / af Hugo Nisbeth ; Med 2:ne teckningar
af Rob. Haglund. - 10 s. : ill.
= Sid. 70-79 i:
Svea : Folk-kalender för 1876. - Stockholm : Bonnier, 1875. - 237 s. : ill.
Indianernas förekomst omnämns.
1876-1878 Odhner och Sprinchorn uppmärksammar det
gamla äventyret.
Odhners och Sprinchorns uppsatser anges vid olika tillfällen ha olika
utgivningsår och förlag. Tidigast torde de ha publicerats som delar i häften
av Historiskt bibliotek:
Odhner, C.T.
Kolonien Nya Sveriges grundläggning 1637-1642. - 39 s.
= Sid. [197]-235 i:
Historiskt bibliotek / utgifvet av Carl Silfverstolpe - Ny följd.
Första delen : Andra häftet. - Stockholm : Norstedt, 1876.
- Pag.
s.145-305 + LIII-XCIII.
Sid. 223-232 avtryck av
Johan Printz andra ämbetsberättelse 20 juni
1644.
Sid 233 avtryck av " Rulla oppå allt deedt Foclk,
såsom vthi Nye
Swerigie ähro...1644."
Sprinchorn, Carl
Kolonien Nya Sveriges historia. - 102 s.
= Sid. [165]-267 i:
Historiskt bibliotek / utgifvet af Carl Silfverstolpe.
2 häftet. Stockholm : Norstedt,- 1878. - pag. 168-352
+ XXXIII-LXIV.
Sid. 252-254 avtryckta
brev på holländska av bl a Printz. Sid. 255
fördragstext med indianerna
daterad juli 1654, Sid. 256-266 "Johan
Risings
relation" daterad 13 juli 1654.
Senare uppgifter om utgivning:
Historiskt bibliotek. - III. - Ny följd.
II. - 1878. - Stockholm : Klemmings antiqvariat, 1879. - 494 s.
4. - Odhner, C.T.
Kolonien Nya Sveriges grundläggning
1637-42. -
Historiskt bibliotek. - V. - Ny följd. II.
- 1878. - Stockholm : Klemmings antiqvariat, 1879. - 494 s.
5. - Sprinchorn,
Carl
Kolonien Nya Sverige historia. - 102
s.
= Sid. 165-266.
1882 August Strindberg uppmärksammar det svenska
kolonialförsöket. Så gör också Richard Bergström.
Strindberg, August
Svensken som utvandrare : Amerika. - 10 s.
= Sid. 69-78 i: STRINDBERG, 1882.
i:
Strindberg, August
Svenska folket i helg och söken, i krig och i fred, hemma och ute eller Ett tusen år af
svenska bildningens och sedernas historia / med illustrationer af Carl Larsson m
fl.
D 2. - Stockholm,
1882. - 480 s.
Flera senare
utgåvor.
Bergström, Richard 1828-1893
2. Nya Sverige 1637-56. - 24 s.
= Sid. 55-78 i: BERGSTRÖM, 1882.
Visst inte ointressant uppsats med rikliga litteraturhänvisningar.
1938 vid 300årsjubileet gavs en hel del tryck ut, som redovisats inledningsvis.
Under senare delen av 1900-talet likaså, vid hågkomst 1988 tex. Bland de
senaste bidragen kan nämnas:
Dahlgren, S.
The rise and fall of New Sweden, governor Risingh's journal 1654-1655 in its historical
context / Stellan Dahlgren and Hans Norman. - Uppsala : Univ. : Stockholm
: Almqvist & Wiksell International, 1988. - 303 s. : ill. faks., kartor,
tab. - (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis ; 27)
Sid. 127-287: Risingh's journal. Delvis parallelltext på
svenska och engelska.
ÖVRIG KOMMENTARLITTERATUR
Om holländarna:
Åberg, Alf
Peter Stuyvesants stad. - 8 s.
= Sid. 115-122 i: ÅBERG, 1987.
Björck, Erik
Boethius, Bertil
Björck, Erik. - 6 s.
= Sid. 535-540 i: SVENSKT BIOGRAFISKT…4, 1924.
Campanius
Holm, Johannes
Jacobsson, Nils
Campanius, Johannes Jonae Holmiensis. - 5 s.
= Sid. 259-263 i: SVENSKT BIOGRAFISKT…5, 1927.
Zamore, Karl Otto
Den svenske indianaposteln : berättelse om Nya Sverigeprästen Johannes Campanius och om
Sveriges koloni i Amerika.
- Stockholm : Harrier, 1949. - 144 s. - (Bragd och hjältedåd ; 97)
Widén, Albin
De ha omvänt bara en indian men i övrigt ha de uträttat en del. - 23 s.
= Sid. 143-165 i: WIDEN, 1937.
Widén, Albin
Indianmissionärer på äventyr. - 11 s.
= Sid. 86-96 i: FLAMMANDE…, 1966.
Campanius, Unonius, Johannes Telleen, Oklahoma 1890-tal.
Hesselius, Gustav
Fur, Gunlög
Konsten att se. - 12 s.
= Sid. [83]-94 i: HISTORISKA…1997.
Om Gustav Hesselius, indianmålare, och hans bror prästmannen
Andreas.
Östlund, Lars
Indianmålaren från Folkärna. - 9 s. : ill.
= Sid. 22-30 i: VÄSTERÅS…,1990/1991.
Om indianmålaren Gustav Hesselius.
Printz, Johan
Mollstadius,
Axel
Kommendanten på Jönköpings slott Johan Printz. – 33 s. : ill.
= Sid 50-82 i: Mäster Gudmunds gilles årsbok 1943.
Även ngt om Printz äventyr i med indianerna i Nya Sverige.
Mollstadius, Axel
Johan Printz’ släkt, familj och bo (Bilagor till artikeln, Kommendanten på
Jönköpings slott Johan Printz publicerad i föregående årsbok). – 10 s. : ill.
= Sid. 66-75 i: Mäster Gudmunds gillers årsbok 1944.
Innehåller Johan Printz släkt (bl a om släktskapet med Rising) och Arvsskiftet
efter Johan Printz)
Granander, Sven
Arvet skiftas efter Johan Printz och hans maka Maria von Lindstow : urkunder
från Göta Hovrätts arkiv : Källor med fakta. – Mullsjö : Granander, 1988. – 57
s.
På sid. 17 Gehenge aff Indiansht myndt. Pällterij. Biörna huder.
Wargskinsfälldh.
Elfving, Folke
Kring Johan Björnsson Printz. – Göteborg : Elfving.
Del 1: Familjen och ättlingarna. – 1986. – 48 s. : ill. (S. [1] – 48)
Del II : Om familjeporträtten. – 1988. – 53 s. : ill. (S. 51-104)
Granander, Sven
Biografi och släkthistoria över Delaware-guvernören Johan Printz. – Mullsjö :
Granander, 1987. – 92 s. : ill.
Sandel, Andreas
Sandel, Andreas
Andreas Sandels dagbok 1701-1743 / bearbetad och försedd med kommentarer och
förklaringar av Frank Blomfelt.
- Uppsala : Erene bok & musik, 1988. - 139 s.
Sandel, Andreas
Om […hedningarna som här finns i stor myckenhet…]. - 3 s.
= Sid. 81-83 i: SANDEL, 1988.
Jacobsson, Nils
Bland Svenskamerikaner och Gustavianer : ur Carl Magnus Wrangels levnadshistoria
1727-1786. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1953. - 324 s.: Litt.
Wrangel var en av de sista kyrkans män på Nya Sveriges
område.
Han erhöll en mohawkirokesisk pipyxa av Sir William Johnson, något
som dock inte
framgår av den här boken. Se:
Brunius, Staffan
Prosten Carl Magnus Wrangels betydelsefulla piptomahawk. - 2 s.
= Sid. 108-109 i: MED..., 2002.
Mohawk irokes.
Norberg, Otto
Svenska Kyrkans mission vid Delaware. - S 1759 SVAR
Övrig missionslitteratur med anknytning till lenaperna
Beatty, Charles, 1715?-72
Guds nådes werk bland hedningarna, första stycket, som innefattar en dag-bok, öfwer en twå
ånaders resa, på gränsorne af Pensylvanien, först til de christne, och sedan til indianerne som bo
wäster om Alegh-geny fjällen, jämte et bihang : om desze indianers seder och de försök, som til
eras omwändelse från hedendomen redan blifwit gjorde; af Carl Beatty på engelska tryckt
1768, men nu genom samfundet Pro fide et christianismo i swenskan utgifwit samt med företal
försedt. : Stockholm, tryckt hos Henr. Fougt 1772 Stora Nygatan, huset n:o 104.
- Stockholm : Fougt, 1772. - 90 s. -(Pro fide et christianismo ; 1:6. 1772)
Penn, William
Fogelklou, Emilia
William Penn : en bok om samvete och stat. - Stockholm : Bonnier, 1935. - 322 s. :
ill.
Kaeser, H.J.
Ett fredsförbund med indianerna. - 11 s.
= Sid. 100-110 i:
Kaeser, H.J. 
”Det mystiska korsets” man : en berättelse om William Penn, grundaren av
kväkarstaten Pennsylvania. - Stockholm : Harrier, 1945. - 157 s. - (Bragd och hjältedåd ; 53)
Herrnhutisk mission bland
indianerna.
Loskiel, Georg Heinrich
1748-1814
Georg Hinrich Loskiels Historiske beskrifning, öfwer evangeliska brödernes
miszions-arbete ibland indianerne uti norra America. Utgifwen i Barby 1789 /
Öfwersättning [!]. - Stockholm : tryckt hos Joh, Christ. Holmberg, 1792. - [22], 228 s.,
s. 209-872. Oregelbunden paginering.
Frakturstil. Officiell redogörelse för missionsarbetet bland indianerna
i
New York, Pennsylvania etc. Bl a Lenape.
Risler, Jeremias
Lefwernes-beskrifning öfwer biskopen uti den evangeliska brödra-kyrkan, August
Gottlieb Spangenberg / författad af Jeremisas Risler ; öfwersättning
från tyskan. - Stockholm : Holmberg, 1796. - 546 s.
Biskop Spangenberg 1704-1792,
grundare av Moravian Church i
Amerika.
[Mähriska bröderna] Frakturstil.
Innehåller notiser om indianerna. Bl a "Begynnelsen till
Indian-Församlingen i Gnadenhütten. Underrättelse om de öfriga
troende Indianerne". = § 143
[247-249], otiser t ex på sid. 296 ff,
332 ff, 338 ff.
David Zeisberger 1721-1808.
Född i Mähren, missionär inom
Brödraförsamlingen [Herrnhutarna]. Kom till New York 1755. Verksam bl a i indianbyn
Gnadenhütten i Pennsylvania,[bl a delawarer], Friedenstadt [irokeser] och Schönbrunn
[nära Lake Erie]. Författade en språklära och en ordbok över onondagaspråket samt en
grammatik för delawarespråket.
Vormbaum, Reinhold
David Zeisberger, brödraförsamlingens missionär bland nordamerikas indianer och hans
medarbetare / versättning från tyskan. - Stockholm : Evangeliska fosterlandsstiftelesen, 1871. -
158 s. - (Evangelisk missionshistoria uti lefnadsteckningar ; 14)
Lundahl, J.E.
David Zeisberger, den röde mannens vän. - Stockholm : Förbundet,
1918. - ? s. - Svenska Missionsförbudnet söndags-skolebibliotek Serie 1
Biografier ; 4)
Kalvinisterna : David
Brainerd
Presbyterianen (kalvinisten) David Brainerd 1718-1747 kom ur det puritanska New England. Antogs som missionär i ett skotsk sällskap 1742. Han verkade i Massachussetts och sedan nere i New Jersey, men redan efter fem
år hade strapatserna brutit den nitiske missionären. Han avled hemma hos kollegan Jonathan Edwards som tog hand om Brainerds dagboksanteckningar och utgav redan 1749 den välkända levnadsteckningen , vilken har varit en av väckelsehistorens inflytelserikaste
skrifter (An Account of the Life of the Late Reverend Mr. David Brainerd). Redan under hans livstid publicerades hans mystiska erfarenheter, läror och resor som Mirabilia Dei
Inter Indicos (1746) och Divine Grace Displayed (1746)
Edwards, Jonathan
Indianmissionären David Brainerds lefverne, beskrifvet hufvudsakligen efter hans dagbok /
svensk bearbetning efter
det engelska originalet / af presidenten Jonathana Edwards. - Stockholm : Stockholms Missionsförening,1862. - 216 s : karta.
Page, J. 
David Brainerd, nordamerikanska indianernas apostel / av Jesse Page ;
översättning från engelskan. - Stockholm : Filadelfia, 1919. - 137 s.
Orig:s titel: David Brainerd, the apostle to the North American
indians.
Ny
omarbetad uppl. - Stockholm : Filadelfia, 1948. - 154 s. - (Kämpar
i Guds här ; 4)
Vormbaum, Reinhold
David Brainerd, aposteln bland indianerna i Pennsylvanien och New-Jersey / öfversättning
från andra tyska upplagan. -
Stockholm : Evangeliska fosterlands-stiftelsen, 1863. - 67 s. - (Evangelisk
missionshistoria uti lefnadsteckningar ; 6)
Essell, Frank Th. [pseud för Samuel Gustav Gullberg] 
Indianernas vite vän. - Stockholm : Harrier, 1944. - 92 s. - (Bragd och hjältedåd ;
10)
Romantiserad biografi om David Brainerd.
- Ny bearb. uppl. - Han vågade livet : berättelsen om indianernas vite
vän David Brainerd / av Frank Th. Essell. - Vällingby : Harrier, 1977.
- 92 s. - (Harriers ungdomsböcker).
Rudeskog, Axel
En herrens eldslåga : Blad ur indianmissionären David Brainerds dagbok
- Stockholm : Svenska Missionsförbundet, 1933. - 71 s.
Westin, Gunnar
Indianmission och negerslaveri. - 12 s.
= Sid. 201-212 i: WESTIN, 1931.
H.L.L [Borthwick, Jane]
Nordamerika : andra kapitlet : de röda indianerna. - David Brainerd. - 10 s.
= Sid. 32-41 i: H.L.L., 1874.
ÖSTRA SKOGSLANDET
ATLANTKUSTEN : SYDLIGA ALGONKINER
SÄRSKILDA GRUPPER
Powhatan
Den dominerande indiangruppen i området var
det s k Powhatanförbundet. En för Nordamerika ovanlig politisk sammanslutning av
stammar.
Birket-Smith, Kaj
Powhatan och Pamlico : halvåkerbrukare, majsen. - 21 s.
= Sid. 149-169 i: BIRKET-SMITH, 1959.
Hagberg, Viktor
Kejsaren av Virginia och hans folk. - 49 s.
= Sid. 29-77 i: DE RÖDA..., 1964.
Sahlberg, Bertil
Opechancanough ca 1545-1644. - 4 s.
= Sid. 175-178 i: NYA..., 1990.
Kolonialhistoria
Andersson, J.G.
Engelsmännen kolonisera i Nordamerika. - 28 s.
= Sid. 485-512 i: ANDERSSON, 1953.
Beckman, Leif
Engelsmännens första koloniseringsförsök. - 9 s.
= Sid. 3-12 i: BECKMAN, 1951.
Leithäuser, Joachim G.
[Engelska koloniförsök i Virginia, John Smith, Pocahontas, Powhatan]. - 18 s.
= Sid. 198-215 i: LEITHÄUSER, 1954.
= Sid. 218-235 i: LEITHÄUSER, 1965.
Dumrath, O.H.
Det engelska kolonialrikets början. Sir Walter Raleigh. Virginiakompaniet. - 8 s.
= Sid. 499-506 i: DUMRATH, 1923.
Dumrath, O.H.
Franska protestanter i Nordamerika : Fransmännen i Florida och Carolina. De franska
kolonisternas kamp och undergång. - 23 s.
= Sid. 381-403 i: DUMRATH, 1923.
Sigsgaard, Jens
Virginia. - 3 s.
= Sid. 29-31 i: SIGSGAARD, 1948.
En biografi över sir Walter
Ralegh, initiativtagare till de första virginiakolonierna är:
Sjögren, Gunnar
Walter Ralegh : den siste elisabetanen. - Stockholm : Askild & Kärnekull, 1975. - 244
s. : ill.
Särskilt sid 37-48.
På uppdrag av Sir Walter Ralegh
sändes expeditioner till det blivande Virginia i syfte att anlägga en engelsk koloni
där. Den första resan 1584 var väl mer att betrakta som en rekognoscering. Redan nu
förde man emellertid två indianer med tillbaka till England.
1584 Amadas expediton
Amadas, Philip
Jungfruligt land : ur första resan till Virginias kust 1584 / Philip Amadas och Arthur
Barlow ; översättning av Lars Bjurman. - 6 s.
= Sid. 369-374 i: STORA RESENÄRER..., 1963.
Utdrag ur originalet: I principal Navigations, Voyages, Traffiques and
Discoveries of the
English Nation. Vol. VIII / utg. av Richard Hakluyt.
[Secotan och Pomeiko- (Pamlico-) indianer]
1587 Roanokekolonin
Under nästa expediton till Virginien lämnades
en grupp kolonister på ön Roanoke. När skeppen senare återvände var de
kvarlämnade mystiskt försvunna. Endast en ristning i ett träds bark återstod. Där
kunde man bara läsa: ”Croatan”.
Den förlorade kolonin. - 5 s.
= Sid. 51-55 i: VAD HÄNDE...1992.
Powhatan. Roanoke. Croatan.
Begg, Paul
Försvunna försvinnanden. - 3 s.
= Sid. 54-56 i: GÅTFULLA..., 1987.
+ Broberg + En till
Med den expedition som landsatte
Roanokekolonisterna fanns en viss John White. Han återvände emellertid till England.
Förmodligen är det samma John White som en kortare tid var Raleghs guvernör för
kolonin, och den John White som senare blev känd för sina akvareller av flora och fauna,
samt inte minst sina återgivningar av den indianska vardagen i området. Akvarellerna
publicerades ursprungligen som illustrationer till Thomas Hariot’s ”Briefe and
True report of the New Found land of Virginia”, 1588.
Richard Hakluyt (1522-1616) var en engelsk geograf och kompilator av reseskildringar
och som sådan gav han ut många värdefulla tidiga berättelser om det nya landet
Amerika. Samtidigt inspirerade han den tyske gravören och förläggaren Theodor DeBry
(1528-1598) att börja utgivandet av ”Collectiones Peregrina-tionum in Indiam
Orientalem et Indiam Occidentalem” i 25 folioband 1590-1634. Denna illustrerade
samling av reseskildringar på latin fullföljdes av DeBry’s son Johannes (1561-1634)
och detta är orsaken till att John Whites akvareller så ofta ses som kopparstick med
källhänvisnigen ”efter De Bry”.
Några av de ursprungliga akvarellerna finns fint återgivna i:
[White, John]
Bildavsnitt : De första amerikanerna. - 10 s.
= Sid. 127-136 i: HALE, 1966.
Steensgaard, Niels
Erövringen av Nordamerika. - 18 s.
= Sid. 194-212 i: BRA...9, 1985.
Kopparsticken är vanligt
förekommande i litteraturen, så t ex hos Birket-Smith, 1959.
Pocahontaslegenden
John Smith (1580-1631) var en av grundarna av
den första permanenta engelska kolonin i Virginia, Jamestown 1607. Aktiv som upptäckare
och insamlare av livsmedel från indianerna, skall han ha tillfångatagits och dömts till
döden av hövdingen Powhatan, , men dramatiskt räddats sgenom ingripande av hövdingens
dotter Pocahontas. Historien som Smith berättar i olika böcker finns inte med i hans
första skrifter 1608, utan återfinns först i bok 3 kap 2, i hans ”Generall
Historie of Virginia, New England, and the Summer Isles” 1624. Sanningshalten i
berättelsen har därför ibland ifrågasatts. Pocahontas själv är dock en högst
historisk gestalt. 1613 hölls hon som gisslan i Jamestown, och blev här omvänd dtill
kristendomen samt sedermera gift med John Rolfe, med vilken hon som Rebbecca Rolfe
besökte England 1616 och dog där året efter. Många kända familjer lär räkna sin
härkomst från henne.
Ett par biografiska notiser om Pocahontas:
Sahlberg, Bertil
Pocahontas ca 1595-1617. - 3 s.
= Sid. 137-139 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 189-191 i: NYA..., 1990
Stingl, Miloslav
Romansen mellan indianhövdingens dotter och den brittiske kaptenen. - 9 s.
= Sid. 12-20 i: STINGL, 1979.
En liten förhållandevis saklig bok för barn:
Lindström, Jonathan
Pocahontas. - Stockholm : Bonnier utbildning, 2007. - 24 s. : ill. - (Koll på)
Häftet speglar också intresset för jubileet Jamestown 400 år (och européernas
första fasta fotfäste i Nordamerika)i Sverige. Någon tidskriftsartikel och så
den här boken då!
Ett par romantiserade biografier är:
Garnett, David
Pocahontas eller Den sköna indianprinsessan från Virginien / översättning av Estrid
Linder. - Stockholm : Bonnier, 1934. - 314 s.
Orig:s titel: Pocahontas or the nonpareil of Virginia.
Watson, Virginia
Indianprinsessan Pocahontas / översättning av Estrid Linder ; med teckningar av Axel
Hamborn. - Stockholm : Norstedt, 1925. - 243 s. : ill.
Orig:s titel: The princess Pocahontas.
Andra återgivningar av legenden är:
Arfwedson, Carl David
Pocahontas. - 34 s.
= Sid. 127-160 i:
[Arfwedson, Carl David]
Scener i Nordamerika : ur en svensk resandes minnesbok. - Stockholm : Hierta, 1836.
- 256 s.
Kassman, Stig
Pocahontas indianprinsessan. - 20 s.
= Sid. 149-168 i:
Kassman, Stig
Sagor från västern / samlade och berättade av Stig Kassman ; illustrationer Erik Prytz.
- Stockholm :
Svensk läraretidning, 1964. - 167 s. : ill. - (Saga ; 466)
Ett par historiskt inte särskilt historiskt
korrekta Disneyvarianter på legenden finns:
Disney’s Pocahontas / bearbetad från
filmen av Gina Ingoglia ; illustrerad av Franc Mateau ; översatt av Monica Lövström.
- Malmö : Richter, 1995. - 95 s. : ill. - (Disney’s sgoböcker)
Orig:s titel: Pocahontas.
Flera variantutgåvor samma år.
Rent skönlitterärt utnyttjad är historien
i:
Marshall, Edison
Det stora äventyret / från engelskan av Sten Söderberg. - Stockholm : Ljus, 1944. - 506
s.
Orig:s titel: Great Smith.
2. uppl. - Stockholm :
B.Wahlström, 1955. - 320 s.
Shakespeare och
indianerna.
Första gången nordamerikas indianer omtalas i
engelskspråkig skönlittertur är sannolikt i ett par av William Shakespeares dramer. I
”Konung Henrik den åttonde”, akt 5 scen 4 [skriven 1610, uruppförd 1613],
utbrister portvakten angående en folksamling: ”Vad skall ni göra annat än att slå
ner dem dussintals? Är det här någon exercisplats? Eller har det kommit någon
utländsk indian duktigt utrustad till hovet, efter kvinnfolken så tränga på”.
[Hagbergs översättning].
I sagospelet Stormen [The Tempest, första gången uppfört 1611] låter Shakespeare
Trinculo yttra: ”Om jag nu vore i England...Där vill man inte ge ett runstycke för
att hjälpa en lam tiggare, men ger ut tio för att se en död indian”. [Akt 2 scen
2, Hagbergs översättning].
Citaten speglar det faktum att tidiga sjöfarare vid åtskilliga tillfällen hade
kidnappat indianer eller på annat sätt förmått dem följa med på den vådliga resan
över Atlanten. På Shakespeares tid torde det vara Amadas och Barlows expedtion med
destination Virginien, snarare än vad som ofta angetts Frobishers, som var de skyldiga.
Frobisher hade emellertid fört med sig några eskimåer till London, med kajaker och
allt.
I övrigt handlar ”Stormen”
egentligen inte alls om indianer, men erkannerligen initierar Shakespeare här med
rollfiguren Caliban debatten som förts genom sekler om naturmänniskans karaktär, och
naturfolken som prototyper för ett ursprungligt liv. Den debatten kom utan tvekan att i
mycket koncentreras till just den nordamerikanske indianen.
En viktig händelse som inspirerat till utformingen av ”Stormen” hade också
anknytning till Virginiakolonin. Det gäller amiral Somers skeppssbrott vid Bermudaöarna
i juli år 1609 med fartyget ”Sea-venture” som hade engelska kolonister ombord,
på väg till Jamestown i Virginien. Efter tio månader som skeppsbrutna på öarna kom de
till sin destination i maj 1610. Ryktet om förlisningen och räddningen nådde England
samma år, och gav upphov till ett antal småskrifter om händelsen, varav de viktigaste
och mest kända är Sylvester Jourdains ”A discovery of the Bermudas, otherwise
called the Isle of divels”, samt William Stracheys ”Repertory...”, vilka
båda gavs ut under året 1610. Shakespeare förlade dock ”Stormens”
geografi till Medelhavet. Så sent som 1921 hade Stormen” premiär i Sverige.
Andra romaner med motiv från den första
kolonisationen av Virginia (även om indianernas roll inte är så framträdande)
är:
Fletcher, Inglis
Så föddes en nation / från engelskan av Gustaf Witting. - Stockholm : Ljus, 1941. - 742
s.
Orig:s titel: Raleighs eden.
Fletcher, Inglis
Falken och rosen / från engelskan av Aida Törnell. - Stockholm : Ljus, 1950. - 544
s.
Orig:s titel: Roanoke hundred.
Raleigh, Grenville, John White.
Fletcher, Inglis
Ärans kavaljerer / översättning av Gunnar Hagwall. - Stockholm : Ljus, 1955. - 296
s.
Orig:s titel: Bennett’s welcome.
Johnston, Mary
Det jäser i Virginien : historisk äventyrs-roman / bemyndigad översättning från
engelska av Josef Almqvist. - Stockholm : B.Wahlström, 1946. - 254 s. - (Gröna
cirkel-serien)
Orig:s titel: Prisoners of hope.
Johnston, Mary
Konungens myndling : historisk roman / översättning från engelska av Gösta Högelin. -
Stockholm : B.Wahlström, 1943. - 255 s. - (Gyllene serien)
Orig:s titel: To have and to hold. 1900.
Jamestown,Powhatanindianer,Opechancanough.
ÖSTRA SKOGSLANDET
:
DE STORA SJÖARNAS OMRÅDE OCH OHIO-DALEN.
Allmänt
Underhill, Ruth
Calumetfolket : stammarna vid Stora sjöarna och övre Mississippi. - 28 s.
= Sid. 122-149 i: UNDERHILL, 1957.
LaFarge, Oliver
Folken som bodde i wigwamer. - 14 s.
= Sid. 52-65 i: LAFARGE, 1964.
Hoxie, Frederick F.
De stora sjöarna : att vinna tillbaka "skogens skörd". - 2 s.
= Sid. 74-75 i : Bra böckers encyklopedi... 10. - 1996.
1900-talet.
SÄRSKILDA GRUPPER
Algonquin
Richardson, Boyce
Stenbrons folk hänvisade till Brundtland. - 12 s.
= Sid. 62-73 i: STIGFINNARE, 1995.
Om nutida exploatering av
Algonquinland, men också en del om
gruppens historia m m.
Chippewa Se: Ojibwa
Fox Se: Sauk &
Fox
Illinois
Zitomersky, Joseph
French Americans - native Americans in eighteenth-century French colonial Louisiana :
the population geography of the Illinois Indians 1670s-1760s : the form and function of
French - native settlement relations in eighteenth-century Louisiana-. - Lund : Lund
University Press : Bromley : Chartwell-Bratt, 1994. - 412 s. : diagr., kartor, tab. -
(Lund studies in international history : 31)
Kickapoo
Strand, Björn
Kickapoo. - 26 s.
= Sid. 81-106 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
John Hunter kom att växa upp
bland Kickapooindianerna som tagit honom tillfånga, men mer kom han att leva
bland präriens bofasta stammar Kansa och Osage:
Hunter, John Dunn
Minnesteckningar rörande en fångenskap bland indianerna i Nord-America, ifrån barndomen
till nitton års ålder; jemte en skildring af invånarnes character och seder samt
jordens, klimatets och vegetationens beskaffenhet i landet wester om Mississippi / af Joh.
D. Hunter. - Mariefred : Collin, 1826. - 320 s.
Orig:s titel: Memoirs of a captivity among the indians of North
America, from childhood to the age of nineteen; with anecdotes
descriptive of
their manners and customs, to which is added some
account of the soel,
climate and vegetable productions of the
territory westward of the Mississippi.
1823.
Ett par självbiografier av uppbygglig andlig karaktär från vår egen tid:
Stafford,
C[rying] W[ind]
Crying Wind / Illustrationer Crying Wind Stafford ; översättning: Kerstin Gårdsjjö. -
4. uppl. - Örebro :
Libris, 1987. - 169 s. : ill.
Orig:s titel: Crying Wind. 1977.
Stafford,
C[rying] W[ind]
Solblomman : [Crying Winds nya liv] / översättning Kerstin Gårdsjö. - Örebro :
Libris, 1982. - 178 s.
Orig:s titel: My searching heart. 1980.
Andra delen av hennes
självbiografi som börjar med "Crying Wind".
Miami
Hagberg, Viktor
Little Turtle : röd frihetskämpe - blekansiktenas vän. - 35 s.
= Sid. 49-84 i: SPÅR..., 1965.
Linderholm, Helmer
Indianernas största seger : slaget vid Wabash 1791. - 11 s.
= Sid. 60-70 i: AMERIKA..., 1977.
= Sid. 159-169 i: LINDERHOLM, 1983.
Ngt reviderad text 1983.
Sahlberg, Bertil
Little Turtle ca 1750-1812. - 3 s.
= Sid. 107-109 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 147-149 i: NYA..., 1990.
Glover, John
Räddad från bålet. - 7 s.
= Sid. 180-186 i: ÄFVENTYRENS VERLD. - 1889.
= Sid. 97-103 i: ÄVENTYRENS VÄRLD. - 3. - 1962.
Miameez, Shawnee 1782.
Ojibwa [Chippewa]
En god sammanfattning av Ojibwas historia
kan vi läsa i:
Strand, Björn
Kampen om rissjöarna. - 21.
= Sid. 128-148 i: KRIGSÖRN..., 1971.
Övriga uppsatser om Ojibwas.
Se även under ”Svenskar och indianer”, nedan.
Kjellberg, Erik
Händelser bland lenape och ojibwa i Kanada. - 20 s.
= sid. 250-269 i: INDIANSK..., 1979.
1900-tal.
[Long, John]
Bland Canadas Wildar anstälde Resor / utgifne af Le Long...158 s.
= sid. 1-158 i: HEARNE, 1798.
Orig:s titel: J. Long’s Voyages and Travels...1791.
Paginering oegentlig. Föregås
av Hearnes resa. Long var handelsman
bland irokeser och ojibwas vid missionsstationen Oka, Lake of Two
Mountains i Quebec. Huvuddelen av indianerna här var egentligen en
grupp ipissing-Ojibwa som efter att ha försökt kontrollera
handelsvägen vid
Lake Nipissing, krossats av irokeserna 1650. Här
blandades i sinom tid denna grupp Nipissing-Ojibwa med de kristnade
irokeser som missionsbyn upprättats
åt.
Några böcker som på sin tid väckte stor
uppmärksamhet var ”ojibwaindianen” Gråa Ugglans. Han var egentligen ingen
indian utan född i Skottland under namnet Archie Belaney. Men levde bland Ojibwas gjorde
han tillräckligt länge för att ge en god bild av dem i sina böcker. En bestående
insats för att rädda den då utrotningshotade bävern i Canada tillhör hans
meriter.
Gråa Ugglan (Wa-sha-quon-asin)
Min vän bävern / översättning från engelskan av Thorsten W. Thörngren ; med 30
illustrationer varav 11 teckningar av författaren. - Stockholm : Geber, 1935. - 220 s. :
ill.
Orig:s titel: Pilgrims of the wild.
Gråa Ugglan (Wa-sha-quon-asin)
Barn och bävrar / med illustrationer och vinjetter av författaren ; översättning från
engelskan av Thorsten W. Törngren. - Stockholm : Geber, 1936. - 206 s. : ill.
Orig:s titel: The adventures of Sajo and her beaver people.
Egentligen en ungdomsroman,
men boken innehåller också en ordlista
på ojibwaspråket..
Gråa Ugglan (Wa-sha-quon-asin)
Det övergivna blockhuset : berättelser från det nordliga Kanada / av Gråa Ugglan
(Wa-Sha-Quon-Asin) ; till svenska av Johan O. Lilliehöök. - Stockholm : Geber, 1939. -
318 s.
Orig:s titel: Tales of an empty cabin.
Levi-Strauss, Claude
[Om Ojibways klansystem]. - 7 s.
= Sid. 29-35 i: LEVI-STRAUSS, 1969.
Utas, Gudrun
Elliot Lake. - 8 s.
= Sid. 26-33 i: UTAS, 1994.
Uranbrytning på Ojibwas land,
Ontario.
Åberg, Lars
Gula sidorna. - 21 s.
= Sid. 158-178 i: ÅBERG, 2002.
Ett kapitel om ojibwa
aktivisterna Clyde och Vernon Bellecourt, om
indianerna på 2000-talet AIM och bingopalats.
Holmér, Nils M.
The Ojibway on Walpole Island, Ontario : [a linguistic study]. - Uppsala : Lundequistska
bokhandeln, 1953. - 91 s. - (Upsala Canadian studies ; 4)
Åberg, Lars
Gula sidorna. - 21 s.
= Sid. 158-178 i: ÅBERG, 2002.
Övrigt
Constantin-Weyer, M[aurice]
En man ser tillbaka på sitt liv / autor. övers. av Axel Claeson. -
Stockholm : Tiden, 1929. - 245 s.
Orig:s titel: Un homme se penche sur son passé.
Constantin-Weyer, M[aurice].
En man ser tillbaka på sitt liv / Av M. Constantin-Weyer ; Till svenska av Axel
Claësson. - Stockholm : Åhlén & Söner, 1933. - 287 s. - (De sexton böckerna ;
14)
Orig:s titel: Un homme se penche sur son passé.
Sidhänv. till utg. 1933.
Till de översatta "sanna" nordlandsberättarna hör fransmannen
Maurice onstantin-Weyers "En man ser tillbaka på sitt liv".
I huvudsak utgör boken tre episoder där indianer figurerar.
Inledningen beskriver CW:s äventyr som cowboy och hästsmugglare
vid kanadensiska gränsen tillsammans med halvindianen Napoleon
Brazeau (halvblodssioux? s. 73). Tiden är sent 1800-tal och införandet
av taggtråd på prärierna stoppar vidare hästaffärer över gränsen.
Episod två utspelas norr om Edmonton bland chipewyanindianer i
gränslandet till tundran. CW som inte drar sig för att sälja sprit
(s.99-100) till indianerna i utbyte mot pälsverk i konkurrens med HBC
och Revillon freres. Kort möte med chipewyaner och mer om den
strapatsfyllda hemfärden under vilken hans kompanjon omkommer.
En tredje episod utspelas bland chippeways (ojibwas) i östra Kanada
(norra Ontario) s. 255 ff. Kanotbygget (s 277 ff) verkar en smula
besynnerligt och den tragiska upplösningen märklig i en berättelse likt
många andra likartade berättelser berättas av en kraftkarl med
enormt självförtroende (undantaget vad kärleken beträffar). Synen på
indianerna är emellertid för tiden sansad för att inte säga tidvis
nyanserad. Ändå konstaterar förf. att indianerna är "dömda
att försvinna inför den vita rasens segertåg" "I denna strid hade en
hel ras försvunnit". (s. 261) "Det var chippewayindianerna som levde
är De äro de skickligaste jägare och kanotroddare som finnas"
(s 268). Som vanligt alltså en berättelse som svårligen kan
kontrolleras och som till slut utmynnar i en personlig hämndberättelse i
vildmarken, med ett tragiskt slut.
Erdrich. Louise
Blåskrikans dans : ett födelseår / Översättning Susanne Sinclair. -
Tygelsjö : Kentaru, 1998. - 222 s.
Orig:s titel: The Blue Jay's Dance : A Birth Year. 1995.
En
ojibwaförfattares betraktelse kring moderskap och barn.
1900-talet.
Knopff, Bradley D.
Reservation preservation : Powwow dance, radio, and the inherent dilemma of the
preservation process / Bradley D. Knopff. - Lund : Departement of Sociology
[Sociologiska institutionen], Univ., 2001. - 218 s. : ill. - Lund dissertations
in Sociology, 1102-4712 ; 37.
Diss.
Pine Ridge Lakota Turtle Mountain Ojibwa mm. Lokalradion och
powwowdansandets betydelse för den indianska identiteten.
Svenskar och ojibwas
Grannar med indianer. - 5 s.
= Sid: 75-79 i: EMIGRATION..., 1966.
Svenskar och Ojibwas i Minnesota efter 1870.
Hedblom, Folke
Från Älvdalen i Mellanvästern av Folke Hedblom och Gunnar Nyström. - 10 s.
= Sid. 97-106 i: EMIGRATION...1966.
1890-talet Mille Lacs-området i Minnesota. Korta notiser. Indianbarn
som talar Älvdalsmål (s 99) och om indianer på Älvdalsmål s. 102-103.
Antagligen ojibwa.
Widén, Albin
Svenskar och indianer. - 18 s.
= Sid. 41-58 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Ojibwas s. 50-58.
Widén, Albin
Den svenske indianen. - 7 s.
= Sid. 108-114 i: RÖD..., 1963.
Om Jacob Fahlström och chippewas.
Widén, Albin
Hur svenskar och indianer förstod varandra. - 9 s.
= sid. 138-148 i: STRIDSYXA..., 1968.
Widén, Albin
Svenskar och indianer i Wisconsin. - 11 s.
= Sid. 138-148 i: RÅDSELD..., 1969.
Ojibwa och Winnebago ; Fahlström, Unonius, Erik Pettersson.
Widén, Albin
Indiantraditon i svenskbygd. - 12 s.
= Sid. 172-182 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
Widén, Albin
Med indianer som grannar. - 26 s.
= Sid. 75-100 i: WIDEN, 1972.
Widén, Albin
Svenskar och ”Pitchi-bucketi”-indianer. - 8 s.
= Sid. 137-144 i: STRIDEN..., 1975.
Mer anekdotiskt material
ANDERSSON, DAN - Sverige 1888-1920
Andersson, Dan
Chi-mo-ka-ma : berättelser från Norra Amerika. - Göteborg : Zinderman, 1978.- 107 s. - (Dan Andersson-sällskapets skrifter ; 12)
Originalupplaga 1920.
Andersson, Dan
Dan Anderssons amerikaår med Chi-mo-ka-ma/ företal och kommentarer av Mats Grudd ; illustrationer till Chi-mo-ka-ma av Torsten Århem. - Malung : Dalaförlaget, 1975. - 150 s. : ill.
Andersson, Dan
Vildmarksliv : upplevelser på canadiska gränsen / [illustrationer: Börje Axelsson]. - [Göteborg : Konstindustriskolan]. - 1973. - 44 s. : ill. - (Tre berättare).
Vildmarksliv publicerades ursprungligen i göteborgs journalisternas
organ “Mässhaken“. Dan Andersson vistades i USA och Canada i
ungdomen. Härifrån fick han intryck som senare bearbetats i dikter och
romaner. Indianerna spelar en underordnad roll. Hans stil i dessa verk
har jämförts med westernberättarnas.
ANDERSSON, IVAR - Sverige
Andersson, Ivar
Berättarkungen : Ivar Anderssons amerikahistorier / i urval och med inledning av Ulf Beijbom. - Växjö : Emigrantinstitutets vänner, 1992. - 271 s. - (Emigrantinstitutets vänners skriftserie ; 4)
Innehåller:
Andersson, Ivar
Alexander den store av Minnesota. - 13 s.
= Sid. 157-169 i: ANDERSSON, 1992.
Kort episod med indianer.
Andersson, Ivar
Arrowheads jätteälg. - 5 s.
= Sid. 123-127 i: ANDERSSON, 1992.
Ojibwa (Chippewa) indianer
Andersson, Ivar
Björnhistorier. - 4 s.
= sid. 128-131 i: ANDERSSON, 1992.
Andersson, Ivar
Den försmådda indianbruden. - 4 s.
= Sid. 100-103 i: ANDERSSON, 1992.
Ojibwa (Chippewa) indianer.
Andersson, Ivar
Möte med en indiansk smålänning. - 6 s.
= Sid. 114-119 i: ANDERSSON, 1992.
Oscar Andersson, till hälften chippewa, till hälften smålänning.
Ottawa
Hagberg, Victor
Den röde Napoleon. - 30 s.
= sid. 66-95 i INDIANKLUBBENS..., 1962.
Englund, Erik ”Uncas”
Pontiac och kriget vid sjöarna. - 51 s.
= Sid. 79-129 i: ENGLUND, 1969.
Sahlberg, Bertil
Pontiac ca 1720-1769. - 3 s.
= Sid. 73-75 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 131-143 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 193-195 i: NYA..., 1990.
Sauk & Fox
1832 Black Hawks krig
Allvén, Kurt
Sauker och rävindianer - Svarta Hökens krig. - 21 s.
= Sid. 87-107 i: RÖD..., 1963.
Eriksson, Tommy
Sammanbrottet vid Bad Axe. - 10 s.
= Sid. 21-30 i: ERIKSSON, 1985.
Wennersten, Lars
Black Hawk 1767-1838. - 3 s.
= Sid. 9-11 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 15-17 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 27-29 i: NYA..., 1990.
1912 Jim Thorpe, Saukindian och känd
olympier.
Ahlbom, Bengt
Jim Thorpe - förstummade världen 1912. - 4 s.
= Sid. 153-156 i: AHLBOM, 1992.
Ahlbom, Bengt
Indian på kolstybben. - 3 s.
= Sid. 28-30 i: SVAR..., 1971.
Lindhagen, Sven
Jim Thorpe. - 3 s.
= Sid. 36-38 i: LINDHAGEN, 1952.
Löfgren, Svante
Jim Thorpe : stockholmsolympiadens hjälte som vann och ändå förlorade. - 5 s.
= Sid. 307-311 i: BRAGDERNAS..., 1949.
Olsheden, Jan
Den diskade indianen. - 2 s.
= Sid. 204-205 i: OLSHEDEN, 1978.
Sagans vandringsväg. - 1 s.
= s. 204 i: FOLKSAGOR, 1987.
Faktablad om Fox (Räv-)indianerna.
Shawnee
Shawneeindianernas placering inom kulturområdenas
konstgjorda gränser är vansklig ,men då de rent historiskt spelat en framträdande roll
också inom ramarna för sjöalgonkinernas domäner, och samverkat med dessa, behandlar vi
dem här. Shawnee är ett egendomligt folk också genom att de är historiskt välkända
och figurerar i mängder av pojkböcker och indianromaner, men kulturellt och socialt är
de anonyma, i etnografisk facklitteratur intar de en undanskymd plats. Ändå var två
av indianhistoriens mest betydelsefulla personligheter shawneer: politikern och
stridsledaren Tecumseh och hans bror profeten Tenskwatawa.
Hagberg, Viktor
Tecumseh - Nordamerikas störste indianhövding. - 24 s.
= Sid. 59-82 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Englund, Erik ”Uncas”
Tecumseh - shawneernas panter. - 44 s.
= Sid. 130-173 i: ENGLUND, 1969.
Kottenkamp, Frans
De första nybyggarne i Nordamerikanska Vestern : Daniel Boone och hans följeslagare
eller Kentuckys grundläggning : Tecumseh och hans broder / översättning [från tyska].
- Örebro : Lindh, 1857. - 572 s.
Orig:s titel: Die ersten Amerikaner im Westen. 1855.
Durschmied, Erik
En krigare vid namn Tecumseh : 5 oktober 1813. – 15 s.
= Sid. 77-91 i: DURSCHMIED, 2002.
Sahlberg, Bertil
Backwoodsmännen och Daniel Boone. - 48 s.
= Sid. 19-66 i: DE TOG..., 1980.
Beckman, Leif
Daniel Boone och Kentucky. - 13 s.
= Sid. 12-24 i: BECKMAN, 1951.
Hagberg, Viktor
Tah-ga-jute : den fredsälskande irokeshövdingen. - 28 s.
= Sid. 16-43 i: STRIDSYXA..., 1968.
Även om shawneehövdingen
Cornstalk och striden vid Great Kanawha 1774.
Sahlberg, Bertil
Tecumseh ca 1768-1813. - 3 s.
= Sid. 101-103 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 189-191 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 245-247 i: NYA..., 1990.
Tecumseh hävdar den röde mannens rätt
gentemot den vite. - 1 s.
= Sid. 260 i: VÄRLDENS BÄSTA TAL..., 1962.
Tecumseh, Shawnee-hövding. - 1 s.
= Sid. 39 i: OLSHEDEN, 1978.
Tal.
Ljungdahl, Axel
Tenskwatawa. - 3 s.
= Sid. 56-58 i: LUNGDAHL, 1969.
Sahlberg, Bertil
Tenskwatawa ca 1775-1837. - 3 s.
= Sid. 105-107 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 193-195 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 249-251 i: NYA..., 1990.
Sahlberg, Bertil
Daniel Boone 1734-1820. - 3 s.
= Sid. 13-15 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 27-29 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 39-41 i: NYA..., 1990.
Sahlberg, Bertil
Simon Kenton 1755-1836. - 4 s.
= Sid. 133-136 i: NYA..., 1990.
Sahlberg, Bertil
Simon Girty 1741-1818. - 3 s.
= Sid. 117-119 i: NYA..., 1990.
Linderholm, Helmer
Daniel Boone och svedjefinnarna. - 5 s.
= Sid. 95-99 i: INKAGULD..., 1974.
Glover, John
Räddad från bålet. - 7 s.
= Sid. 180-186 i: ÄFVENTYRENS VERLD. - 1889.
= Sid. 97-103 i: ÄVENTYRENS VÄRLD. - 3. - 1962.
Miameez, Shawnee 1782.
UPPTÄCKTSHISTORIA
Beckman, Leif
Den okända västern utforskas.Robert Cavelier de laSalle, Mississippis betvingare.
- 16 s.
= Sid. 24-40 i: BECKMAN, 1951.
Marquette,Joliet,LaSalle,Tonty.
Leithäuser, Joachim G.
[Nicollet. Stora sjöarna. Winnebago. Marquette & Jolliet. Mississippi. LaSalle. Stora
Sjöarna. ]. - 9 s.
= Sid. 220-228 i: LEITHÄUSER, 1954. Äv utg. 1965.
Den stora floden. - 10 s.
= Sid. 134-143 i: NYA..., 1969.
Marquette,Jolliet,LaSalle.
HISTORIA OCH BIOGRAFI
Kampen om Ohio-landet ledde till den amerikanska
delen av vad vi kallar ”Sjuårskriget”, i Amerika ”Kriget mot fransmän och
indianer”. George Washingtons agerande i förspelet till kriget är inte utan
betydelse.
Kritiska anmärkningar om George Washingtons och
hans verksamhet som landjobbare finns i:
Linderholm, Helmer
George Washington och indianerna. - 12 s.
= Sid. 23-34 i: STRIDEN…, 1975.
Linderholm, Helmer
George Washington - landjobbaren. - 14 s.
= Sid. 145-148 i: LINDERHOLM, 1983.
Ngt reviderad essä. Jfr ovan.
En allmän Washingtonbiografi, där indianerna
mest skymtar, med med ett par fina illustrationer är:
Rivoire, Mario
Washington : hans liv och verk / till svenska av Ingrid och Tryggve Emond. - Malmö :
Allhem, 1968. - 75 s. : ill.
Orig:s titel: Washington. 1966.
Intressant om svensken Adolf Benzelstierna,
Axel von Fersen och Washington berättar Alf Åberg, men indianerna skymtar bara
förbi:
Åberg, Alf
Svenskarnas möte med George Washington. - 9 s.
= Sid.201-209 i: ATT UPPLEVA...,
Notiser kring indianerna under frihetskriget i:
Lafayette, Marie Joseph Paul
Yves Roch Gilbert Motier
General Lafayette's
amerikanska historia, företrädd af några korta meddelanden rörande
generalens lefnad / af M. Regnault-Warin ; Öfversättning. - Skara : Peter
Hedenius, 1833. - 276 s.
Orig:s titel: Mémoires pour servir a la vie du general La Fayette, et a
l'histoire de l'assemblée constituante. 1824.
Notiser om indianerna bl a
sid . 110 ff + 179-187
Woodward, W.E.
[LaFayette upptagen i Oneida-stammen. Välkomnad av en ”vit” indian]. - 8
rader.
= Sid. 151 i: WOODWARD, 1939.
SVENSKAR OCH INDIANER
Revera, Margareta
The Making of a Civlized Nation nation. Nation Building, Aristocratic Culture and Social
change. - 29 s.
(sid. 112ff The Case of New Sweden.
= Sid. 103-131 i: The Age of New Sweden.
Losman, Arne
Skokloster - Europe and the World in a Swedish Castle. - 18 s. : ill.
= Sid. 84-101 i:
The Age of New Sweden. - Stockholm : Livrustkammaren, 1988. - 131 s. : ill.
Bilder: sid 90. Medallion bearing symbolic image of the continent of
America. Skokloster./ Photo: Sören Hallgren. Gips i tak]
sid.
98 Indian club. From wrangel's armoury. Skoklkoster/ Photo:
Samuel Uhrdin. Sid.
99: Indian wolf's head. From Wrangel's armoury.
Skokloster. / Photo: Samuel Uhrdin.
I en
uppsats om Skokloster
säger den anonyme författaren...s.114 "Rustkammaren, förmodligen den största och fullständigaste i
Sverige, är indeld i den Wrangelska och den Braheska, hvardera upptagande tre
rum. Den Wrangelska innehåller....koger, pilar, ibland hvilka flera Indianska, ... modeller till åtskilliga krigsmachiner, en Indiansk kanot, käppar
runstafvar m m".
Skokloster. - 16 s. : ill [s. 100]
= Sid. [100]-116 i:
Svea : Folk-kalender för 1850 / Med bidrag af Onkel Adam, Mellin samt
flere författare. - Stockholm :
Bonnier, 1849. - 186 s. : ill.
Ahlroth, Axel
Svenskarna i Minnesota : historiska anteckingar. - Västervik, 1891.
Unonius, Gustaf
Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika. - Uppsala : Schultz.
D 1. - 1861. - 424 s.
Ny utg. - 1983.
D 2. - 2. uppl. - 1862. - 621
s.
Verket finns i digital utgåva hos Projket Runeberg. Läs alltså texten här!
Unonius minnen innehåller en hel del
självupplevt bland de Stora sjöarnas indianer under första hälften av 1800-talet. Han
hade också tillägnat sig en viss beläsenhet i ämnet indianeroch sparar inte på
kommentarer kring dem. Ofta bygger han sitt vetande på Schoolcraft. Av det självupplevda
är det mesta från Wisconsin och indianerna är Ojibwa, Potawatomi och Winnebago.
Något ur innehållet:
Unionius, Gustaf
[Notis om missionsverksamhet bland Chippewas i Wisconsin ca 1850]. - 8 s.
= Sid. 111-118 i: UNONIUS, 1862.
Unonius, Gustaf
[Möte med Winnebagos]. - 10 s.
= Sid.184-193 i: UNONIUS, 1861/1983.
Unonius, Gustaf
[Äventyr bland lönnsockerkokande Winnebago i Wisconsin]. - 4 s.
= Sid. 185-188 i: UNONIUS, 1862.
Unonius, Gustaf
Potawatomi-hövdingen Keewagoshkum. - 12 s.
= Sid. 238-39 + 360-69 i: UNONIUS, 1861/1983.
Unonius, Gustaf
Indianens religiösa förbehållsamheet. - Religionsbegrepp. - Manitologi. - Heliga
platser. - Tron på ett annat lif och själens odödlighet. - Traditioner. -
...Vidskepelse. - Medas eller Medicine-men. - Deras hemliga orden och
receptionsceremonier. - Jossa-keds eller profeter. - 20 s.
= Sid. 390-409 i: UNONIUS, 1861/1983.
En allegorisk berättelse om menniskogslägtets
uppkomst, om Manabozho, och om början till den medicinska svartkonstens religiösa
mysterier : en Potawatomi-tradition. - 4 s.
= Sid. 418-421 i: UNONIUS, 1861/1983.
Lager, Birgitta
Jacob Fahlström. - 3 s.
= Sid. 62-64 i: SVENSKT BIOGRAFISKT LEXIKON…15. -1956.
Jacob Fahlström, ”den förste svensken i Minnesota”, kallad. 1793 el.
1795-1859. Levde stora delar av sitt liv bland Ojibwas.
Se även nedan under Widén.
Om Fahlström även i:
Ahlroth, Axel
Svenskarna i Minnesota : historiska anteckingar. - Västervik, 1891.
Om svenskar och indianer har Albin Widén skrivit
en hel del, mestadels är det Ojibwas som figurerar:
Widén, Albin
Svenskar och indianer. - 18 s.
= Sid. 41-58 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Ojibwas s. 50-58.
Widén, Albin
Den svenske indianen. - 7 s.
= Sid. 108-114 i: RÖD..., 1963.
Om Jacob Fahlström och chippewas.
Widén, Albin
Hur svenskar och indianer förstod varandra. - 9 s.
= sid. 138-148 i: STRIDSYXA..., 1968.
Widén, Albin
Svenskar och indianer i Wisconsin. - 11 s.
= Sid. 138-148 i: RÅDSELD..., 1969.
Ojibwa och Winnebago ; Fahlström, Unonius, Erik Pettersson.
Widén, Albin
Indiantraditon i svenskbygd. - 12 s.
= Sid. 172-182 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
Widén, Albin
Med indianer som grannar. - 26 s.
= Sid. 75-100 i: WIDEN, 1972.
Widén, Albin
Svenskar och ”Pitchi-bucketi”-indianer. - 8 s.
= Sid. 137-144 i: STRIDEN..., 1975.
En svensk emigrant, Johan Edvard Liljeholm
träffade 1847 på indianer som antagligen var Potawatomi vid Pier Marquette (floden Pere
Marquette) nära nuv. Ludington, Michigan. Bl a blev han tatuerad av en gammal indian vid
namn Black Hawk. Det rörde sig emellertid inte om den kände saukledaren, ty han var död
sedan 9 år.
Liljeholm, Johan Edvard
I timmerskogen. - 11 s.
= Sid. 53-63 i: LILJEHOLM, 1981.
Även Harry Macfies välkända böcker utspelas
delvis i området. Indianerna är mest ojibwas:
För senare upplagor se Fack/Alf.
Macfie, Harry
Wasawasa : äventyr som trapper och guldgrävare i Canada och Alaska / Harry Macfie och
Hans G. Westerlund. - Stockholm : Bonnier, 1935. - 302 s. : ill.
Särskilt kapitlen”Indianernas röda guld” [Megaleepindianer] och ”Amik, Lilla Bävern”
[Chippewa]=Ojibwa.
Macfie, Harry
Lägereldar längesen : äventyr som trapper och guldgrävare i Canada och Alaska. -
Stockholm : Bonnier, 1936. - 268 s. : ill.
Bokens första hälft i Chippewamiljö. Här finns också en kortfattad
beskrivning ”Hur indianerna gjorde sina näverkanoter”. - 2 s. [s. 83-84
i uppl. 1948] [Jfr Underhill s. 74] och ”Toboggan”, den canadensiska
snösläden. - 2 s. [Sid 85-86 i uppl. 1948]
Macfie, Harry
Farväl, Falcon Lake. - Stockholm : Bonnier, 1943. - 256 s.
Notiser
Englund, Joh. Fr.
Ur Chicagos historia [massakern vid Fort Dearborn]. - 5 s.
= Sid. [5]-9 i: ENGLUND, 1910.
Olsson, Jan-Olof
[Chicagos förhistoria]. - 9 s.
= Sid. 29-37 i: OLSSON, 1958.
[Olsson, Olof]
Grannar med indianer. - 5 s.
= Sid. 75-79 i: EMIGRATION..., 1968.
[Wåhlen, bröderna]
[Citat ur] brev skrivet av bröderna Wåhlen om indianer i Wisconsin. - 1 s.
= Sid. 54 i: GULDGRÄVAREN..., 1972.
Urspr. publicerat i Aftonbladet 26/9 och 4/10 1844.
Winnebagos.
ÖSTRA SKOGSLANDET : IROKESERNA
Irokesförbundet
De fem (sex) nationerna
Synonyma begrepp:
Irokesförbundet = De fem (sex) nationerna, omfattande stammarna: Seneca, Cayuga, Onondaga, Oneida och
Mohawk. I början av 1700-talet upptogs Tuscarora som fullvärdig medlem i det indianska
förbundet.
Underhill, Ruth M.
Ett folkförbund i skogarna : de fem stammarna av irokesgruppen. - 28 s.
= Sid. 94-121 i: UNDERHILL, 1957.
Taylor, Colin
Nordöstra regionen [Irokeserna 10 s.= s.227-236]. - 27 s.
= Sid.224-250 i: NORDAMERIKAS…, [1996].
Bleeker, Sonia
Irokeserna, långhusens folk / till svenska av Hilmer Persson ; illustrationer av Althea
Karr. - Stockholm : Natur och kultur, 1967. - 124 s. : ill. - [Natur och kulturs
pocketserie] Junior.
Orig:s titel: Indians of the longhouse : the story of the Iroquois.
LaFarge, Oliver
Irokesfolken. - 14 s.
= Sid. 38-51 i: LAFARGE, 1964.
Burland, Cottie
Irokeserna i nordöstra Amerika. - 10 s.
= Sid. 189-198 i: BURLAND, 1966.
Hagberg, Viktor
Irokeserna och deras hövdingar. - 38 s.
= Sid. 21-58 i: INDIANSK..., 1982.
Hagberg, Viktor
Berömda irokeshövdingar. - 14 s.
= Sid. 144-157 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Logan, Cornplanter, Brant, Red Jacket.
Josephson, Ulf
Irokeser i krig. - 16 s.
= Sid. 78-93 i: DE RÖDA..., 1964.
Farge, Arlette
Den grymma kvinnan och irokeserna. - 6 s.
= Sid. 203-208 i: FARGE, 1989.
Om irokesernas tortyr. Jämförd grymheter
under franska revolutionen.
Steffen, Gustaf F.
Irokesernas klansamhällen enligt Morgan. - 18 s.
= Sid. 217-234 i: STEFFEN, 1919.
Kalm, Pehr
Resa till Norra Amerika : Beskrivning över Niagara Vattufall i Norra Amerika. - 15
s.
= Sid. 108-122 i: PÅ SVENSKT..., 1958.
Franklin, Benjamin
D:r Franklins beskrifning om de willda i Norra America. - 8 s.
= Sid. 328-335 i: JOURNALISTEN..., 1790.
Franklin, Benjamin
Iakttagelser rörande vildarna i Nordamerika. - 9 s.
= Sid. 53-61 i: KLASSISK…, 1960.
Originalet en essä från 1783. Sannolikt är det irokeser han skriver om.
Harris, Marvin
Kannibaler och kungar : om kulturernas ursprung / Översättning av Roland Adlerberth. -
Stockholm : Prisma, 1979. - 257 s.
Orig:s titel: Cannibals and Kings : The Origins of Cultures. 1977.
Innehåller notiser om det irokesiska matrilineära samhället, kvinnans
roll och om tortyren bland huroner och irokeser spec. sid. 125-126.
Notis om jesuiten Lafitau som fann ginseng bland irokeserna i början av
1600-talet
Yunkers, Nina
...[Ginseng kommer till västerlandet]. – 3 s.
= Sid. 14-16 i: YUNKERS, 1967.
Nutiden
Hultkrantz, Åke
På strövtåg i Iroquoia. - 16 s.
= Sid. 65-80 i: SÅ..., 1984.
Claesson, Stig
Rödhund. - 6 s.
= Sid. 109-114 i: CLAESSON, 1961.
= Sid. 139-143 i: CLAESSON, 1965.
Religion och myt
McElwain, Thomas
Masker och människor. - 23 s.
= Sid. 173-195 i: AMERIKA..., 1977.
Förf själv
irokesättling, mingo.
Enligt traditionen skall irokesförbundet skapats
av bl a Hiawatha ; en version av legenden finns på svenska:
Irokeserförbundet. - 4 s.
= Sid. 321-324 i: ALL VÄRLDENS..., 1984.
Ett par andra berättelser av legendartat slag
är:
Moberg, Gösta
Indianska legender. - 5 s.
= Sid. 178-183 i: RÖD..., 1963.
Cayuga, Mohawk.
Moberg, Gösta
Indiankvinnan som räddade sin by. - 7 s.
= Sid. 80-86 i: RÖD..., 1963.
[Senecalegend]. - 2 s.
= Sid. 321-322 i: NISBETH, 1874.
Bruchac, Joseph
Stenjättar och flygande hvuden : [irokesindianernas sago-berättelser] / berättad av
Joseph Bruchac ; illustrerad av Kahionhes ; till svenska av Stefan Mählqvist. -
Danmark : Mundelstrup : CDR, 1987. - 90 s. : ill.
Orig:s titel: Stone Giants and Flying Heads. 1979.
Bruchac, Joseph
Kriget mot ormarna / berättad av Joseph Bruchac ; illustrerad av Kahionhes ; till svenska
av Stefan Mählqvist. - Danmark : Mundelstrup : CDR, 1988 - 90 s. : ill.
Orig:s titel: ? . 1975.
Språk
Holmér, Nils M.
The character of the Iroquoian languages. - Uppsala : Lundequistska bokhandeln, 1952. - 39
s. - (Upsala Canadian studies ; 1)
Kuriosa
Konsten att drifva räfvar ur hus : Prisskrift :
Innehållande: afhandlingar om konster, räfvar och hus ; stora räfvar i stora hus, stora
räfvar i små hus, små räfvar i stora hus, små räfvar i små hus ; jemte ett bihang
om räfslägtet i allmänhet. Andra upplagan. Tillökt med en kort beskrifning om
varg-räfvar hos irokeserna i norra Amerika. - 2 uppl. - Stockholm : Tryckt
hos Carl Nyberg, 1818. - 24 s.
Posten bibliografiskt tveksamt utformad i Libris [1997][SJ]. Tillägget
”Attribueras i KB:s katalog till C.G.Nordenforss och av S.E. Bring till
C.G.Walberg. Den senare attribueringen förefaller troligare”. [Libris]
SÄRSKILDA GRUPPER
Cauyga irokes / Mingo
Hagberg, Viktor
Tah-ga-jute - den fredsälskande irokeshövdingen. - 28 s.
= Sid. 16-43 i: STRIDSYXA..., 1968.
John Logan.
Hagberg, Viktor
Johan Logan 1725-1780. - 3 s.
= Sid. 115-117 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 155-157 i: NYA..., 1990.
Indianchefen Logan. - 5 s.
= Sid. 10-14 i: NYTT...för 1862:1, 1861.
Prof af indiansk vältalighet. - 4 s.
= Sid. 249-252 i: NYA JURNALISTEN..., 1807.
Logans tal
Mohawk irokes
Sahlberg, Bertil
Joseph Brant (Thayendanega). - 31 s.
= Sid. 77-107 i: ATTACK..., 1978.
Sahlberg, Bertil
Joseph Brant 1742-1807. - 3 s.
= Sid. 17-19 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 31-33 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 43-45 i: NYA..., 1990.
Brant, Joseph
Joseph Brant om indianernas lagar. - 1 s.
= Sid. 42 i: OLSHEDEN, 1978.
Linderholm, Helmer
Madelon på Verecherés. - 6 s.
= Sid. 101-106 i: LINDERHOLM, 1983.
Kagnavaga.
Tillyard, Stella
Äventyr och kärlek. - 11 s
= Sid. 102-112 i: TILLYARD, 1998.
Om en romantikens indiansvärmande engelsman Edward
Fitzgerald och hans bekantskap med Joseph Brant under det sena 1700-talet.
Hans erfarenheter i "Den nya världen" nämns även som hastigast på
sid. 344-345 i:
TILLYARD, 1995.
Om nordamerikas enda indianska helgon berättas
i:
Linderholm, Helmer
Indianfllickan som blev helgon. - 9 s.
= Sid. 27-35 i: SPÅR..., 1965.
=
Linderholm, Helmer
Indianskan som blev helgon. - 9 s.
= Sid. 92-100 i: LINDERHOLM, 1983.
Ngt reviderad essä.
Om piptomahawken som prosten Carl
Maagnus Wrangel fick av Sir William Johnson.
Brunius, Staffan
Prosten Carl Magnus Wrangels betydelsefulla piptomahawk. - 2 s.
= Sid. 108-109 i: MED..., 2002.
Mohawk irokes.
Oneida irokes [Notiser]
Unonius, Gustaf
[Notis om missionsvereksamhet bland Oneidas i Wisconsin, ca 1850]. - 5 s.
= Sid. 297-301 i: UNONIUS, 1862.
Woodward, W.E.
[LaFayette upptagen i Oneida-stammen. Välkomnad av en ”vit” indian]. - 8
rader.
= Sid. 151 i: WOODWARD, 1939.
Seneca irokes
Hagberg, Viktor
Red Jacket - irokeserenas store vältalare. - 47 s.
= Sid. 34-80 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
Hagberg, Viktor
Red Jacket ca 1752-1830. - 3 s.
= Sid. 153-155 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 205-207 i: NYA..., 1990.
Sahlberg, Bertil
Cornplanter (John O’Bail) ca 1735-1836. - 2 s.
= Sid. 39-40 i: BERÖMDA..., 1983.
= Sid. 55-56 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 79-80 i: NYA..., 1990.
Hultkrantz, Åke
Handsome Lake 1735-1815. - 3 s.
= Sid. 97-99 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 125-127 i: NYA..., 1990.
Brown, Dee
Donehogawas uppgång och fall. - 14 s.
= Sid. 180-191 i: BROWN, 2008.
Om Ely Parker, senecahövdingen
som belv adjutant till U.S Grant och ombud för indianfrågor.
[Senecalegend]. - 2 s.
= Sid. 321-322 i: NISBETH, 1874.
Holmér, Nils M.
The seneca language : [a study in Iroquoian]. - Uppsala : Lundequistska bokhandeln, 1954.
- 115 s. : ill. - (Upsala Canadian studies ; 3)
Tuscarora irokes [Notis]
Gosselman, Carl August
Återresa till kusten. - 1 s.
= Sid. 246 i: GOSSELMAN, 1835.
Indianbyn Lewiston, nära Niagara. Tid ca: 1830.
ANDRA IROKESTALANDE FOLK
Huroner
Davis, Natalie Zemon
Nya världar : Marie De L’incarnation. – 75 s.
= Sid. 73-147 i: DAVIS, 1998.
Noter sid. 259-287.
Notiser om huronerna
Elgjakt i Canada. - 10 s.
= Sid. 128-137 i: NYTT...för 1863:1, 1862.
En jaktskildring som beskriver
spillrorna av huronfolket under 1800-talet.
Till en ande, boende i en ihålig klippa. - 1
s.
= Sid. 115 i: FRÄMMANDE..., 1908.
Huronbön.
Taki Claesson - med huronblod i ådrorna?
Vid ett besök i Canada snuddar Stig Claesson vid sin hustrus påstådda indianska släktingar.
Claesson, Stig
Rödhund. - 6 s.
= Sid. 109-114 i: CLAESSON, 1961.
= Sid. 139-143 i: CLAESSON, 1965.
I nästa bok från Canada får han anledning att reflektera över indiansk identitet:
Claesson, Stig
Följ alltid Cecilias exempel. - Stockholm : Bonnier, 2003. - 195 s. : ill.
I böckerna av Stig Claesson antyds att hustrun Taki Claesson är ättling till
huronerna.
Sonen Nils i sin biografi är inte heller tydligt på den punkten, men mycket
tyder på att Taki
verkligen är Fransk-Canadensiska, inte alls omöjligt med huronblod i ådrorna.
Om så är, är sonen Nils också en gnutta huron se:
Claesson, Nils
Blåbärsmaskinen. - Stockholm : Ruin, 2009. - 179 s.
Se också:
Claesson, Stig
Rödhund. - 6 s.
= Sid. 109-114 i: CLAESSON, 1961.
= Sid. 139-143 i: CLAESSON, 1965.
Susquehannocker
Se mer om, under Östra Skogslandet :
Atlantkusten : Centrala Algonkiner : Leni Lenape
Linderholm, Helmer
Susquehannockerna - Nya Sveriges beskyddare. - 18 s.
= Sid. 48-65 i: INDIANKLUBBENS..., 1962.
Linderholm, Helmer
Indianerna som var svenskar. - 18 s.
= Sid. 62-79 i: RÖD..., 1963.
Susquehannocker, irokeser, delawarer.
Kort berättelse om Wäst Indien eller America,
som elliest kallas Nya Werlden. - Wijsningsborg : Kankel, 1675. - 44 s.
Den första tryckta skildringen av
nord amerikas indianer på svenska.
Är egentligen en av John
Smiths första skrifter och är en berättelse om
mötet med Susquehannockerna. Se ovan.
McElwain, Thomas
Mingo religion. - 27 s.
= Sid. 233-249 i: SVENSK RELIGIONSHISTORISK ÅRSSKRIFT, 1998.
Norman, Hans, 1936-
Svenskars möte med indianer vid Delaware : handel, misstro och rädsla. - 26 s.
= Sid. 129-154 i : MIGRATION..., 1999.
Brunius, Staffan
En tomahawk från Nya Sverige. En oavslutad historia om tre antropomorfa
klubbor. - 4 s.
= Sid. 18-21 i: MED..., 2002.
Indianföremålen på Skokloster och Etnografiska museet.
Rydén, S.
Discovery in the Skokloster collection of a 17-century Indian head dress from Delaware.
-
Se: ETHNOS // 1963.
Dahlgren, Stellan
The Rise and Fall of New Sweden : governor Johan Risingh's Journal 1654-1655 in Its
Historical Context / Stellan Dahlgren & Hans Norman. - Uppsala : Universitetet, 1988.
- (Acta Universitatis Upsaliensis)
Dahlgren, Stellan
Johan Risingh. - 5 s.
= Sid. 231-235 i: SVENSKT BIOGRAFISKT LEXIKON // 1998 : Häfte 147.
Jennings, Francis
Indians and Frontiers in Seventeenth Century Maryland
= s. 216-241. i: Early Maryland in a Wider World / David B.
Quinn, red. - Detroit: Wayne State University Press, 1982,
och
Kent, Barry C.
Susquehanna's Indians. - Harrisburg: The Pennsylvania Historical and Museum Commission,
1984.
KOLONIALHISTORIA
Irokestalande folkens område.
Leithäuser, Joachim G.
[Cartier, Hochelaga, Stadacona ]. - 3 s.
= Sid. 192-194 i: LEITHÄUSER, 1954. Äv utg 1965.
Canadas diamanter. - 6 s.
= Sid. 112-117 i: NYA..., 1969.
Andersson, J.G.
Fransmännen i Nordamerika. - 20 s.
= Sid. 465-484 i: ANDERSSON, 1953.
Beckman, Leif
Fransmännen sätta sig fast i Canada. Jesuiterna och befästandet av det franska väldet
i Nya Frankrike. - 17 s.
= Sid. 663-679 i: BECKMAN, 1948.
Champlain m fl.
Champlains Nya Frankrike. - 8 s.
= Sid. 118-125 i: NYA..., 1969.
Dumrath, O.D.
Forskningsfärder och kolonisering i Nordamerika : Champlain i Canada. - 6 s.
= Sid. 487-492 i: DUMRATH, 1923.
Leithäuser, Joachim G.
[Champlain]. - 3 s.
= Sid. 218-220 i: LEITHÄUSER, 1954. Äv utg 1965.
Samhaber, Ernst
[Cartier, Champlain, LaSalle m fl]. - 36 s.
= Sid. 277-312 i: SAMHABER, 1964.
Josephson, Ulf
Irokeser i krig. - 16 s.
= Sid. 78-93 i: DE RÖDA..., 1964.
Linderholm, Helmer
Tonty med järnhanden. - 9 s.
= Sid. 58-66 i: LINDERHOLM, 1983.
|
